Att få sitta i en fin festlokal och uppleva sin egen bröllopsmiddag är nog bland det häftigaste jag någonsin vart med om. Att få blicka ut över alla sina nära och kära och veta att de är där just för er skull. Det är riktigt stort och jag vet inte om jag någonsin kommer att befinna mig i ett sådant sammanhang igen där släkt och vänner finns samlade och alla är så otroligt glada. Och så får man ju själv vara i centrum! Jag hade vart lite nervös för det där innan, tänk om det inte blir bra, det kanske inte blir några tal, folk kanske inte trivs vid sina bord eller gillar maten? Men det försvann ganska direkt. Och jag vet exakt när det hände. Det var efter det första talet som hölls av min pappa och därefter dröjde det inte länge innan toastmastrarna tog till orda igen för att presentera nästa talare. Då kände jag väl på något sätt att det var många tal planerade och att det kommer att bli en lyckad kväll. Så då kunde jag slappna av på riktigt för första gången på hela dagen och jag önskade att kvällen aldrig skulle ta slut!
Vår fina festlokal uppdukad
Bordsplaceringen är en otroligt viktig del av bröllopsmiddagen och vi la ner ganska mycket tid på den. Vi hade möjlighet att välja om vi ville ha runda eller rektangulära bord, och vi valde runda. Vi gjorde bedömningen att det skulle bli lite lättsammare och mer socialt. Har man för stora bord kan effekten bli tvärtom, men våra bord för 8 personer var jättebra. Vi började med att dela in våra ca 75 gäster i olika kategorier utifrån vilka som kände varandra sedan tidigare och vårt mål var att alla skulle känna någon vid sitt bord, alla skulle ha möjligheten att ära känna någon ny och det skulle vara en mix av våra tre geografiska områden vid borden, Norrland, Värmland och Stockholm.
Vårt honnörsbord såg lite annorlunda ut än det traditionella. Enligt sed ska bröllopsparet sitta med föräldrar och släkt till bordet, men eftersom vi båda har separerade föräldrar som har nya respektive, så blev det lite meckigt och det kändes som om det snarare blev en rangordning av vilka som står oss närmast. Så vi bestämde oss för att ha brudföljet till bords, dvs våra syskon med sina respektive. Det blev en jättebra lösning och vi både slapp konflikter och hade riktigt kul vid bordet!
Bröllopsmiddagen är i full gång
När man ska placera ut sina gäster ska man tänka igenom valet av bordskamrater noga. Att man får någon vid sin sida som man inte trivs med är väl ok, men middagen blir väldigt lång om det inte finns någon rolig att prata med. Hur man har trivts vid bordet brukar också påverka hur festen blir sedan. Det finns mycket att tänka på, men ett tips är att aldrig sätta någon riktigt social och framåt bredvid någon som ofta är tyst och blyg, med motiveringen att ”då kan hon säkert dra igång honom”. Detta har hänt mig flera gånger när jag varit på fest, men det enda som händer är att jag blir frustrerad att jag inte får något gensvar och den andre vill egentligen bara vara ifred. Det är bättre att matcha ihop folk utifrån energinivå, även om man skulle ha ett intresse gemensamt. Vi valde att klumpa ihop våra vänner 4 och 4 för att sedan sätta ihop dem utifrån personligheter, var man befinner sig i livet och möjligtvis intressen. Det var lite klurigt till att börja med, men eftersom vi började med det nästan samma dag som alla gäster svarat så hade vi god tid på oss. Vi klippte ut lappar och placerade på ett bord och flyttade runt allt eftersom och många glas bubbel senare så blev vi riktigt nöjda.
Vår planering för bordsplaceringen
Ett annat beslut som var något av de viktigare vi fattade var valet av toastmastrar. En toastmasters uppgift är att vara värd för middagen, planera den utifrån mat, servering och tal och även se till att gästerna är på gott humör och vet vad som händer. Eftersom vi har många vänner som både är vana och gillar att prata framför folk så hade vi en hel del bra personer att välja på. Många väljer en toastmaster som inte står en så nära, då det kan bli mycket jobb för personerna ifråga inför och under middagen och man vill belasta någon av sina bästa vänner det. Vi resonerade så att vi såg detta som ett hedersuppdrag och ville gärna fråga några av våra närmsta vänner eftersom de känner oss bäst och vet vad vi ville ha. Men om de sedan skulle tacka nej, så skulle vi självklart ha förståelse för det. Vi bestämde oss snart för att vi ville ha två stycken för att avlasta dem och vi ville för deras skull att de kände varandra sen innan. När vi hade bestämt oss för våra förstaval så frågade vi dem var för sig och båda blev jätteglada och tackade ja!
Våra fina toastisar busar med oss innan vigseln
Självklart väljer man själv hur mycket av planeringen och middagen man vill lägga ut på toastmastrarna och hur mycket man gör själv. Ibland låter brudparet över festprogrammet till toastmastrarna, men vi ville inte lägga för mycket inför bröllopet på dem, så vi valde att göra det själv. Vi bjöd hem dem på middag ett par gånger inför bröllopet för att gå igenom hur vi ville ha middagen. Jag som är van vid projektledning tyckte att det var viktigt att kunna slappna av helt på middagen och släppte därför all kontroll av den med varm hand. Jag ville inte veta om maten var sen eller om talen inte höll sig till tidschemat och det var verkligen skönt att bara släppa all kontroll och åka med. Vi visste inte på förhand vilka som anmält tal och vi visste inte heller hur schemat såg ut.
Toastmaster och toastmadame förbereder för brudskål
Våra toastmastrar var fantastiska! En av dem var själv gift, vilket gjorde att hon själv upplevt en egen bröllopsmiddag. Hon hade dessutom själv vart toastmadame ett par gånger tidigare, så hon var rutinerad. Hennes rutin tillsammans med hans idéer och engagemang blev perfekt! Några saker de gjorde som var extra uppskattade av oss var dels att hålla ett introduktionstal med alla gäster när de anlänt till brudskålen innan vi kom för peppa och informera om kvällen, de pratade med alla talare innan deras tal för att ev. lugna nerver eller ge tips, de skapade en härlig stämning i lokalen och bröt isen direkt, de la in ett par bensträckare under middagen så att alla fick röra lite på sig, de var med kvällen innan för att lära känna våra familjer, de skötte all kontakt med köket så att inga tal krockade med servering, de hade ett starkt fokus på att vi inte skulle behöva tänka på något och även om något oväntat dök upp så fixade de det utan att vi behövde veta och dessutom låg det champagne på hotellrummet när vi kom hem på natten.
Färgmatchade var de till och med dagen till ära
Att det är flera som kommer att hålla tal under middagen är ju väldigt vanligt och mitt enda tips inför det är egentligen bara att försöka vara så närvarande som möjligt. Lyssna på dem och ta in det de säger! Det är ganska svårt för man är redan så överfylld med en massa känslor, men talen är det jag fortfarande, så här ett halvår senare, fortfarande minns som det bästa. Vi funderade länge på hur vi ville dokumentera talen och vi valde tillslut att inte filma dem. Jag tror att många av mina fina minnen från den kvällen skulle bli lite förstörda om man skulle få se dem igen på en mörk video med taskigt ljud. Vad man däremot kan göra är att be toastmastrarna att få en papperskopia på talet i efterhand. De flesta skriver ju ner sina tal och de papprena har vi sparat för att kika tillbaka på någon gång när vi behöver en egokick eller bara vill minnas lite bättre.
Vi valde också att hålla tal för varandra. Det är inget måste, oftast håller inte brudparet något tal alls, eller möjligtvis så säger man ett tack till alla på slutet. Men vi ville ändå säga något till varandra och trots att tårarna rann och man var lite nervös, så är jag så glad att vi gjorde det. Vi berättade båda hur vi hade känt när vi träffades och varför vi har valt att gifta oss och jag tror att gästerna uppskattade att även vi sa något.
Bröllopsmiddag
Om jag skulle lyfta fram en sista punkt som är viktig för en riktigt lyckad middag så är det nog festprogrammet. Det är ett program som man kan fylla med saker som underlättar för gästerna att lära känna varandra och ha kul. Vilket innehåll man väljer beror helt på vilket syfte man anser att festprogrammet har. En del skriver dikter, har snapsvisor eller skriver om hur man träffades. Vi inledde festhäftet med några ironiska ordningsregler och pratstartare. Vi tog också reda på lite statistik om gästerna och skrev ner, d v s hur stor andel som är singlar/gifta, hur många som kommer ifrån olika delar ifrån landet och vad genomsnittåldern är. Vi la in ett litet korsord om oss och vi valde att ha med beskrivningar om alla gäster för att man snabbt skulle få något att prata om när man läste om sin bordsgranne. Självklart läser alla om sig själva också, så se till att ni skriver lika mycket och engagerat om alla personer och gärna något annat än vad de jobbar med eller var de kommer ifrån. Vi avslutade med några visor som toastmastrarna skulle kunna använda sig av om de behövde fylla ut med något.
Vår stämpel på framsidan av festprogrammet
När det gäller designen så valde vi det vanligaste formatet för ett festprogram, ett stående A4. Jag ville hålla det ganska enkelt men med en exklusivare känsla, så det fick gå i vitt och silver och med vår egen stämpel på. Det är lite meckigt att skriva ut tvåspaltigt på både bak- och framsida och det tar ett tag innan man förstår i vilken ordning man ska lägga allt, så räkna med att det tar tid. Men festhäftet är alltid uppskattat och kan locka fram många skratt om man fyller det med rätt saker. Det blir verktyget till en lyckad bröllopsmiddag!
Festprogram - Insida Festprogram - Utsida
Jag har fått frågor om hur vårt festprogram såg ut inuti, och om det kan vara till någon nytta, så låter jag er kika i den pdf som vi använde när vi skrev ut. Det ser alltså lite oorganiserat ut, men det är för att det ska tryckas på båda sidor och vikas i mitten. Designen och placeringen i festprogrammet gör man enklast i ett designprogram, som t ex InDesign, om man behärskar det.
Klicka på bilden för att förstora eller bläddra
