lördag 28 maj 2011

Vårt bröllop ur mina ögon, del 10 – Ringar & Smycken


Min vigselring var bland det första jag började fundera på, men de sista som jag bestämde modell på. Den ska ju sitta där resten av livet, så det kändes viktigt att den skulle bli riktigt bra. Nu är ju jag ingen tjej som bär en massa smycken till vardags, så jag tror att jag tvekade så mycket just för att jag inte visste vad jag ville ha. Jag hade en slät, ganska bred, förlovningsring i rött guld, så det mesta skulle ju passa till. Jag tyckte liksom att alla ringar var fina på sitt sätt och de enda ringar som verkligen gav mig en wow-känsla, var de som kostade 20 000 kr och uppåt, vilket vi inte prioriterade. Så tillslut satte vi en summa som ringen kunde kosta och jag gav mig på jakt efter något i den prisklassen. Först kikade jag på prinsessringar, d v s ringar med en utåtstående sten på, för jag tyckte att de var klart finast. Men efter att ha provat en tillsammans med min vigselring visade det sig att den skulle bli för nätt. 

Min vigselring 


Men sen hade vi riktigt tur. När vi skulle prova min brudklänning för andra gången fanns det en guldsmed i samma lokal som designade egna ringar. Precis när vi var där hade han 20 procent på sitt sortiment och vi bestämde oss för att gå in och prova. Efter många om och men skapade han min vigselring helt efter min förlovningsring (höjd och bredd) och det blev en ring med ett band av stenar runt. Det var helt klart den snyggaste kombinationen och dessutom ingick gravering i den, ny gravering i Robbans förlovningsring (han ville bara ha den) och putsning av dem båda. Det var en sån lycka att hämta dem några veckor senare. Så fort inte Robban var hemma gick jag i smyg och provade den!

Våra vigselringar


Robban valde att inte skaffa en ring till, men guldsmeden sa att det är ungefär 50-50 om killar vill ha en eller två ringar idag. För mig var det självklart att ha två ringar. Jag skulle till och med kunna tänka mig att ha tre. Det finns ju en sed som säger att förlovningsringen symboliserar vårt gemensamma liv fram till bröllopet, vigselringen själva bröllopsdagen och så kan man även få en ring på första bröllopsdagen som symboliserar framtiden. Jag är jätteglad för mina ringar, så här nästan ett år i efterhand. De har till och med gjort att jag har börjat använda fler ringar, på höger handen. Vill man inte ha en ring till kan man ju också sätta in en sten på sin gamla ring för att göra en markering.


När ringen, klänningen och håret var bestämt så var det dags att ta sig an de övriga smyckena på bröllopsdagen. Eftersom jag vill vara så naturlig och enkel som möjligt så bestämde jag snabbt att less is more och gick på det enkla. Jag bar dessutom en klänning med halterneckknäppning och pärlor på, vilket gjorde att jag valde bort att ha något halsband överhuvudtaget. Det skulle bli för mycket bling. Däremot såg jag ut ett par enkla silverörhängen som jag ville ha på mig och jag ville även ha en armlänk i silver.

Min morgongåva "Twosome" armlänk med texten "Amor Vincit Omnia" och örhängen ifrån Efva Attling


Robban bad mig att vänta med att köpa smycken och lämna det åt honom, så det gjorde jag. Istället började jag fundera på morgongåvan till honom. Vi hade sagt att vi båda önskade något som vi kunde bära under bröllopsdagen och som vi skulle kunna bära med oss som ett minne efteråt, så jag ville hitta ett fint smycke till honom. Först var jag inne på manschettknappar, men de skulle säkert bara hamna i en låda någonstans efter bröllopet och dessutom hade han redan fina som han vill ha på sig. Sedan funderade jag på en klocka, men blev lite osäker på vad han ville ha när det fanns så många att välja på. Så tillslut började jag leta efter halsband. Det är inte helt lätt att hitta fina halsband till män skulle jag märka, men tillslut hittade jag ett jättefint. Jag köpte en ny, plattare kedja som jag trodde att han skulle gilla bättre och köpte det.

Robbans morgongåva "Kärlek", också ifrån Efva Attling


tisdag 24 maj 2011

Glädjeyttring

Jag är så otroligt lycklig över vårt husköp! I processen innan vi skrivit på papprena var allt kaos och det blev många sömnlösa nätter som ägnades åt att väga fördelar mot nackdelar, räkna på hur mycket vi vill betala för ett boende och hur stora de ekonomiska riskerna blir och jag har funderat länge på hur livet kommer att bli annorlunda när man flyttar ut från stan. Allt tid har gått åt till att syna alla nackdelar och eventuella negativa effekter med lupp för att ändå försöka göra en bedömning om det är värt det. Jodå, nog har det vart en känslomässig process alltid. Jag kan säga att gifta sig är piece of cake jämfört med att köpa hus!

Vår fina baksida 

Men nu har det vänt. Så snart alla papper och kontrakt var påskrivna och handpenningen betald så släppte allt. Nu kan jag se till helheten istället för att fokusera på det negativa och det gör mig riktigt lycklig. Jag ser mig själv ta en kopp kaffe ute på soldäcket en varm sommardag. Jag kan tvätta när jag vill. Det kommer att bli ett öppet och socialt hem där alla får plats att komma och mysa med oss. Jag kan köra Singstar på högsta volym eller hamra silversmycken hur sent jag vill. Splirrans nya vitvaror. Jag kommer att ha en bil. Trädgård. Övernattningsmöjligheter för alla som kommer och hälsar på. Inga grannar i samma hus åt något håll. Det finns en uteplats där vi kan grilla och sitta och äta på. Det kommer att vara sol hela dagen och kvällen på baksidan. Nya möbler och inredningsmöjligheter… Ja, listan på positiva saker är lång och jag längtar så tills det är dags att flytta in.


Kvällarna går numera åt att fundera kring inredning och möbler. Shit, vad mycket nytt och fint jag vill köpa! Det är ju en välsignelse och förbannelse på samma gång att få möjligheten att inreda från början. Vi kommer dock att satsa på några delar som vi vill ha nya nu ifrån början, så får det andra växa fram allteftersom. Vi har gjort upp en budget och en lista på saker som bör inhandlas de första tre månaderna, så nu går jag igenom listan, sak för sak, på kvällarna och försöker att hitta de bästa alternativen. Sedan åker vi och kikar och bestämmer oss. I helgen hade Bruka sin årliga rea. 50 % på i princip hela lagret och på väg till Karlstad åkte jag och Robban dit för att se om vi kunde fynda något. Det är ju en favoritaffär till mig så jag skulle verkligen kunna köpt allt där, men tack vare min prio-lista så höll jag mig på banan. Med jag blev så lycklig, för vi hittade underbara köksstolar och en barstol för halva priset! Oj vad fina de är! Rejäla, lite romantiska och stilrena på samma gång.

Våra nya Bruka-stolar


I helgen var vi hemma i Karlstad och hjälpte familjen med att röja i trädgården. Hela framsidan gjordes om och 30 år gamla träd, buskar och rötter drogs upp. Det var faktiskt riktigt mysigt att samlas hela familjen kring ett gemensamt projekt och vi slet verkligen hela dagen. Skillnaden blev dock enorm och det blev jättefint! Både igår och idag har jag dock otrolig träningsverk i jättekonstiga muskler och jag kan knappt röra mig ordentligt. På väg hem åkte vi förbi vårt hus i Vallentuna för att kika in. Det ser verkligen fortfarande ut som en byggarbetsplats och jag fattar inte hur det kan vara helt klart om bara 7 veckor, men det är väl bara att hålla tummarna för att de håller tiden. Den 15 juli kommer vi! =)


Tyvärr ingen före-bild, men slutresultatet med gräs, sten och betongkruka blev garanterat bättre!

söndag 8 maj 2011

Hemligheten avslöjas

Äntligen kan jag berätta vad det är som har gått och tagit nästan all min tid, kraft och energi på sistone. Jag har blivit husägare!! =) Skitläskigt och underbart på samma gång!

För ungefär fyra veckor sedan var jag och Robban på flera visningar en helg och helt plötsligt klev vi in i vårt drömhus. Vi har inte letat aktivt jättelänge, men vi har konstaterat att vi vill flytta ifrån vår lägenhet och få egen uteplats och större frihet. Ingen av oss är ifrån Stockholm, så vi kunde konstatera ganska snabbt att själva huset och närmiljön var viktigare område det låg i. Så sprang vi på denna nyproduktion i Vallentuna som vi blev förälskade i och som det dessutom var fast pris på, d v s ingen budgivning. Vi ägnade de nästkommande veckorna med att kontakta banker, räkna på utgifter och inkoster, få lånelöften, jämföra räntor och fundera på hur mycket pengar vi vill lägga på boende. Efter en del tårar och mycket pusslande insåg vi helt plötsligt att vi kommer att kunna köpa huset om vi vill, och då bestämde vi oss. I fredags skrev vi kontrakt och det är ju såklart skitläskigt och underbart på samma gång. Jag, som tog min examen samtidigt som jag jobbade och inte ens har studielån, tycker ju att det är riktigt läskigt att ta så stora lån, men jag tror och hoppas att det kan bli vårt livs bästa investering.

Den 15 juli är det inflyttning och vi får vara med och bestämma färger, luckor, knoppa, träslag, vitvaror och typ allt från början, vilket också är jättekul! Så här ser vårt fin-fina hus ut:

Läs mer och se fler bilder på huset här

måndag 2 maj 2011

Lättflörtad

Det är ett stort och roligt projekt som tar mitt fokus nu på det privata planet, vilket har gått ut över bloggen lite på sistone, men ni kommer säkert att förstå när jag berättar vad det är. Jag hoppas att kunna göra det mot slutet av veckan.

Annars var ju påskhelgen underbar! Det kändes som riktig semester med den underbara värmen som var. Vi åkte till Karlstad och spenderade den med nära och kära. Det kändes som om man hann med mycket och ändå hinna vila upp sig. Vi hälsade på två bebisar som vi inte hälsat på tidigare, åt påskmiddag på två ställen, shoppade, tränade, solade, dansade, ölade, åt koldolmar hos mormor och mycket mer. allt man kan tänka sig med andra ord. Även valborg var härlig. Den spenderade vi på finaste Resarö i gott sällskap och knallade ner för att kolla på brasa. Så det är inte utan att jag känner mig lite bortskämd. =)

Något jag har lagt märke till på sistone är att jag är otroligt lättflörtad. Det ska inte så mycket till för att jag ska falla head-over-heals. Som det här tyget till exempel. Jag gick på stan och tittade på helt andra saker när det här underbara Fem-myror-tyget ropade mitt namn och frågade om det fick följa med mig hem. Och jag kunde ju inte motstå en sådan favorit som väcker underbara minnen. Självklart fick det följa med!

Tyget Fem Myror 


Väl hemma så gick jag mest och klappade på det ett bra tag innan jag kände att jag ville göra något med det. Jag ville göra något barnvänligt som passade en nyfödd liten kille, så efter många om och men så bestämde jag mig för att sy en gossig filt. Filtar måste ju gå åt när man är nyfödd, tänkte jag och det kan ju inte heller vara så svårt att sy. Jag hittade en mörkblå fleecepläd i ett skåp som jag klippte sönder och vips hade jag fått den perfekta undersidan av filten. Sedan var det bara att sy ihop den och jag sydde även på en dekorationssöm runt om. Det gick både fort och var riktigt kul!

Färdig babyfilt med undersida i fleece


Det var så kul att jag ville sy mer. Mer, mer, mer! Så jag tog ett mörkblått i trikåtyg och sydde ihop en liten mössa med öron. För att lilla Emil ska kunna vara riktigt snygg i den tillsammans med filten, så klippte jag ut en elefant ifrån fem-myror-tyget och sydde på den som en applikation på mössan.

Babymössa med öron och applikation


Självklart fick Emil ett par Baby-Converse också och ett kort. Han var så otroligt söt i dojjorna och han syntes knappt när han låg under babyfilten, men jag tyckte nog att han såg ganska nöjd ut i alla fall... =)

Även kortet gick i elefant-tema