Vemodigt på Säro

Mitt arbete har tagit mig till vackra Säro. Här sitter jag nu på mitt hotellrum och tittar ut på havet. Känner mig lite vemodig. Anledningen är fantastiska Loreen. Hennes akustiska version av My heart is refusing me har gått på repeat på datorn en lång stund nu. Går ut på balkongen i mörkret och blåsten och tittar på vattnet, men hör fortfarande musiken. Hon sjunger denna text med en sådan fantastisk närvaro att mina egna känslor har väckts till liv.

Känslan av att huvudet vill en sak och hjärtat något annat. När det känns fel i hela kroppen. Total hjälplöshet. Svagheten i att blivit förnedrad men vill ändå tillbaka. Ett krossat hjärta. Panikgråt. Vilsenhet. Hög puls. Brutna löften. Total avsaknad av stolthet. Förnedring. Bara för att bli älskad. För att bli sedd.
Och min kropp kommer ihåg. Trots att det nu var väldigt längesen jag upplevde detta, känner jag samma starka känslor just nu. I hjärtat, i andningen, i pulsen, i magen. Det sitter kvar som små ärr i mig som påminner mig om livet. Men idag är jag ändå lugn. För idag kan jag välja att släppa fram dem. Och jag kan se nya saker i situationerna med den erfarenhet jag har idag.

Men visst har jag vart där på botten. Jag har upplevt allt. Flera gånger dessutom. Bönat och bett efter kärlek. Och för att bli sedd. Jag inser nu att det inte är så ofta som jag tar mig tid och tänker tillbaka på sådant som har smärtat något så oerhört. Jag kanske är rädd att jag ska få uppleva det igen. Eller rädd för att bli påmind om hur svag jag var och hur illa jag lät andra behandla mig. Men idag vet jag bättre.

Jag tycker inte synd om mig själv, jag är inte lagd åt det hållet. Men jag kan tycka synd om den lilla tjej jag var då. Som inte visste bättre och som inte förstod hur fin och stark hon var. Men hon gjorde så gott hon kunde. Och det måste få vara ok. Ju mer jag tänker på alla gånger mitt hjärta krossats, desto starkare.känner jag mig. Och jag känner mig glad. Stark för jag har tagit mig igenom mycket skit, lärt mig av det och gått vidare. Glad för att jag har fortsatt älska och aldrig gett upp att våga känna efter. Jag känner mig också tacksam. Tacksam för att alla mina tidigare val har lett mig dit jag är idag och idag är jag fantastiskt lycklig.

För är det inte det livet handlar om? Att känna. Från den största glädje till djupaste sorg. Allt är lika fint och något vi växer av. Jag kunde ju faktiskt idag valt att stänga av låten efter första lyssningen då jag började känna en klump i bröstet. Men idag valde jag att låta kroppen bearbeta det som behövdes och jag fick en stund för mig själv att tänka på allt jag lärt mig i mina tyngsta stunder i livet. Och jag fick nya insikter om mig själv. För det vore ju både dumt och onödigt att gå igenom all skit utan att lära sig något av det.

Här kommer låten som skapade detta tunga inlägg. Har du 4 minuter över tycker jag att du ska klicka på play och njuta:

En stor källa till inspiration

Tänkte bara rekommendera er som ännu inte börjat använda Pinterest.com att göra det. Det är en ny social plattform där man skapar bildmappar, fyller med bilder och delar med sig till varandra. En fantastisk källa till inspiration med andra ord! Där fyller jag ständigt på med bilder på saker jag gjort och bilder som inspirerar mig. Vill ni hitta och följa mig där klickar ni bara här. Här kommer några gamla och nya inspirationsbilder som jag la till i helgen. De är ifrån Day Home och Tine K. Älskar färgerna, känslan och strukturerna.

Det kommer att bli varmt och grått

Jag fick en prenumeration av Sköna hem i julklapp och jag har nu fått hem det första numret. Ivrig slet jag upp tidningen. Jag har verkligen längtat efter inredningsinspiration! Efter att vi flyttade till huset köpte vi det mesta nytt och jag spenderade nog lite för mycket energi på att hitta prisvärda delar som skulle bilda en skön helhet. Men nu är jag tillbaka! Nu är jag redo att uppdatera och tänka mer på detaljer.

Och gissa om det blev fullträff direkt. I tidningen fanns ett reportage som sög tag i mig direkt och vi spenderade nästan en hel dag på ta fram en inredningsplan för nedervåningen. Jag började leta designdetaljer blandat med loppisfynd och bilden började långsamt klarna för oss. Det kommer att bli varmt och grått. Grått kan vara tråkigt och deppigt, men lyckas man kombinera hårda och mjuka strukturer, få in lite natur i form av trä, blommor och naturliga material så blir det en fantastisk helhet. Så nu är det väl bara att sätta igång att börja köpa. Och det ska väl inte bli några problem...

Här kommer några av de bilder som inspirerade mig så: