Glad Midsommar!

Äntligen Midsommar! Åh, vad jag älskar denna dag som gör att man äntligen kan börja blicka mot semester och sommar. Dagen och kvällen kommer att spenderas på underbara Resarö i Stockholms skärgård och det ryktas att även Zlatan finns på plats. Han har köpt hus där och för ett par dagar sedan landade en helikopter på en lite grusplan och genast var spekulationerna igång. Jag sätter på mig stora spejar-glasögonen och lovar att återkomma med en rapport.

Igår var jag och Robban på kontrollbesiktning på vårt hus! Det var verkligen jättekul och det betyder att det, så när som på vitvaror och trädgården, är färdigställt. För första gången var vi alltså inne i vårt alldeles egna hus. Oj, vilken häftig känsla! Förut har vi ju bara fått vara inne i ett visningshus. Det var ett team med besiktningsman, representant från Götenehus, byggchefen, målaren och snickaren och vi, och tillsammans gick vi igenom hela huset. Det var väldigt bra byggt sa besiktningsherren och kom endast med synpunkter på klämskador, små underbaretesmissar och någon fog som var dåligt gjord. Han var supernoga och väldigt duktig.

Inför den stora dagen idag har både jag och Robban pysslat till kalaset på Reasrö. Jag har gjort somriga snapsglas med namn på och Robban har gjort snapshäften.

Målade snapsglas med flagga och namn

Fina snapshäften med blå framsida och gul (spegelvänd) baksida

 Lägg extra märke till dunken som smugit sig in uppe i vänstra hörnet... =) 

En glad Midsommar önskar jag alla mina läsare!

Information kring beställningar

Det trillar in förfrågningar om beställningar flera gånger i veckan och jag tänkte passa på att reda ut vad som gäller nuförtiden. Jag kommer att ta emot beställningar t o m den 30 juni, sedan kommer jag att göra ett sommaruppehåll för att vi ska flytta till huset, men återkommer igen mot slutet av sommaren.

Alla produkter är handgjorda av mig och i priset ingår även porto. Tveka inte att höra av er om ni har frågor, önskemål om produkter eller vill göra en beställning!

Änglaklocka

Säljs via Signerat. Klockan är ett gravidsmycke som bärs på magen och finns både som rund och hjärtformad och man får välja text och färg på pärlorna. Leveranstid: 3-5 arbetsdagar. Pris: 399 kr.

Namnsmycken

Halsband finns med 1, 2 eller 3 brickor. Längd: 45 cm eller 80 cm. Levereras med läderband eller kulkedja. Leveranstid: 4-5 arbetsdagar. Pris: 99 kr/bricka  + 59/79 kr för kort/lång band eller kedja.

(Priset gäller brickor i silverplätering, finns också i äkta silver)

 Pärlade armband

Finns i olika färger och kan även fås med en eller två små tags på. 

Leveranstid: 4-5 arbetsdagar. Pris: 175 kr (+ 50 kr/tag)

Budskapsring

Tyvärr är det beställningsstopp på dessa just nu, då min leverantör har bytt kvalitet på silvret och det har blivit svårare att böja till ringar. Jag letar nu utländska leverantörer och återkommer när jag tar emot beställningar igen.

Vinglasmarkörer

Dessa söta markörer att fästa på gästernas glas för att undvika ihopblandning sälja via Signerat. Finns i fyra olika färgset som man kan kombinera. Leveranstid: 2 - 4 arbetsdagar Pris: 99 kr / 6 st.

Baby-Converse

Virkade skor i välkänd modell i en storlek som passar en 0 - 4 månaders bebis. Finns i blått, rött, rosa, och grått. Leveranstid: 6-8 arbetsdagar. Pris: 349 kr

Bröllopsserier

Går man i tankar på bröllop så kan man beställa en personligt designad bröllopsserie av mig. I serien ingår inbjudan, festprogram, vigselprogram, placeringskort och tackkort. Jag har de senaste tre åren designat flera bröllop per år och kontakta mig gärna om du vill veta mer.

Vårt bröllop ur mina ögon, del 11 - Foto & Dokumentation

Från vår provfotografering

Min man är fotograf själv, så att hitta en bra fotograf till vårt bröllop var viktigt redan från början. Robban fick bli ansvarig för att surfa runt på webben för att hitta någon som hade det bildspråk som han gillar. Jag letade också ganska mycket på nätet för att hitta inspiration till vilka bröllopsbilder jag gillade. Det visade sig ganska snabbt att de flesta bröllopsfotografer, eller deras brudpar, hade ganska vanliga bröllopsbilder. Man står bredvid varandra och ler mot kameran, eller möjligtvis en puss framför kameran. Men ju mer jag letade desto fler speciella bilder sprang jag på och tillslut kunde jag snabbt urskilja riktigt fina bröllopsbilder. Sådana bilder som vi ville ha.

Från vår provfotografering

Efter någon vecka berättade Robban att han hittat vår bröllopsfotograf. Han visade mig Anna Roströms hemsida och jag blev helt tagen av hennes bilder. Vi satt i timmar en kväll och bara tittade på hennes bildspel ifrån de bröllop hon fotat. Anna har en förmåga att fånga ögonblick och känslor som gör att det känns som om man har vart där själv, vilket är en unik begåvning. Hennes bildspråk är också så fantastiskt vackert att jag blev kär direkt i hennes bilder.

Provfotografering på Ulriksdals slott

Det första problemet var dock att Anna jobbar i Stockholm och vi skulle gifta oss i Värmland. Det andra problemet var att datumet för vårt bröllop redan var satt och Anna verkade mycket uppbokad. Men vi kontaktade Anna och berättade om oss och vårt bröllop och frågade om det fanns någon möjlighet att få boka henne. Och vi hade tur! Det visade sig att Anna är ifrån Dalarna och ska dit på semester veckan efter vårt bröllop och att hon var ledig vår dag! Så vi bokade henne direkt och åkte för att träffa henne och prata om vårt bröllop. Fördelen med att boka in ett fullblodsproffs är att hon har koll på allt. Hon berättade hur hon brukar jobba och vi fick ta ställning till hur länge hon skulle vara med och fota och vilken typ av bilder vi ville ha.

Robban gör sig i ordning inför bröllopet



Något som ingick i det fotopaket vi valde var en provfotografering. Vi hade inte så stora förväntningar på detta utan tänkte mer att det var till för att hon skulle se hur vi rörde oss och vi skulle lära oss hur hon fotade. Så i början på juli var det då dags. Anna berättade att vi skulle ta oss till Ulriksdals slott en sommarkväll för att plåtas. Vi var där i solnedgången i ett par timmar och Anna fick oss verkligen att slappna av och bara fokusera på varandra. Trots att jag var ganska nervös innan, så glömde man tillslut att posa och kände mer en genuin kärlek till Robban. Hon var otroligt duktig och när provfotograferingen tillslut lades upp några veckor senare på hennes blogg, så var lyckan total. Det var de finaste bilder på oss jag någonsin hade sett!

Mycket känslor på provfotograferingen

På bröllopsdagen kom Anna en timme innan den riktiga porträttfotograferingen skulle äga rum. Vi kände att i gärna skulle vilja ha några bilder på när vi gör oss i ordning inför bröllopet och alla känslor som samlas då. När det sedan var dags gjorde Anna något mycket stort. Hon sa till mig att vänta 10 minuter innan jag tog i hissen ner i hotellobbyn. Jag gjorde det och när jag kom ner stod Robban med ryggen mot mig. Jga gick fram till honom och han vände sig om. Detta var första gången på dagen som vi såg varandra, och det är än idag det starkaste intrycket jag har ifrån hela bröllopet. Han var så fin, jag var så lycklig och det var så mycket känslor som bubblade i mig och ville ut. Vi stod där och grät, skrattade och pussades om vartannat och det var en underbar stund tillsammans innan vi begav oss ut för att fotas. Och jag är så glad att även den dokumenterades med bilder.

Första mötet på bröllopsdagen

Anna hade valt ut några olika platser i den park där vi skulle gifta oss. Vi fick smyga omkring lite för att inte gästerna skulle se oss, men det var bara kul. Jag är glad att vi hade gjort en provfotografering innan för vi kom väldigt snabbt in i det och det kändes mindre nervöst än vad jag hade trott. Man är ju dessutom nervös inför själva vigseln, så att få naturliga bilder i den stunden är svårt att få. Men som det proffs Anna är så fick hon det att kännas som om detta var min och Robbans stund för oss själva innan vi gick och mötte alla gäster. Och det tycker jag verkligen syns i våra ögon.

Porträttfoto innan vigseln

Porträttfoto i en annan del av parken

Det fanns även tid att fota oss tillsammans med vårt toastmasterpar och med vårt brudfölje och de korten är minst lika roliga att ha kvar idag som korten på oss. Anna var kvar tills vi gick in till bröllopsmiddagen och hon fotade också våra gäster när de minglade vid brudskålen och våra familjer. Trots att många gäster har med sig egna kameror kan det vara bra att utse ett par personer som känner ett litet extra ansvar för foto under middagen. Det är ganska svårt att fota i dunkla lokaler och vi är jätteglada att ett par av våra vänner som är duktiga på att fota kände ett litet extra ansvar att dokumentera dukning, mat, tal, tårta och inte minst hur dansgolvet utvecklade sig. Vi valde även att filma vigseln för att det kan vara kul att bevara den i sin helhet. Bröllopsmiddagen och talen ville vi dock inte ha på video. För det första är det svårt att få bra bild och ljud, men talen tror jag också gör sig bäst i våra minnen. Några har vi fått på papper efteråt och det är jättekul att ha kvar!

Anna med sin fina syster fotar oss tillsammans med toastmastrar

Efter några veckor kom resultatet. I två delar. Anna presenterade det i ett mycket snyggt bildspel med en av våra vigsellåtar i bakgrunden. Det bildspelet får jag tårar av än idag och ger en så otroligt skön helhetsbild av vårt bröllop och det är ett av de bästa minnena jag har kvar. Totalt fick vi ca 400 bilder på oss ifrån provfotograferingen och ca 1300 stycken ifrån bröllopet. Otroligt många och fina bilder på oss, när vi är som lyckligast och finast. Visst, fotograferingen blev en av de största investeringarna, kostnadsmässigt, som vi gjorde i samband med bröllopet, men det är också den bästa! Helt klart värt varenda krona.

 Vårt fina bröllopsalbum i läder och tjocka sidor

Jag är så glad för alla bilder som verkligen är så fina som jag kommer ihåg vårt bröllop. Idag påminns vi varje dag om vårt bröllop när vi går förbi tavelväggen i lägenheten med förstoringar eller när vi tittar i fotoboken i läder som Anna har formgett med bilder till oss. En bok som är så fin att den ligger framme och alla som hälsar på vill kika i. Jag vet inte om det behövs förtydligas, men i princip ala  bilder i min bloggserie om vårt bröllop är tagna av Anna.

 Albumet är 20 x 20 cm och varje uppslag har olika design på sidorna

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Det är nu jag skulle uppdatera med ett inlägg om hur härligt det var uppe vid Riksgränsen. Vilka underbara vyer jag fick se, hur skönt det var att vandra på fjället och hur fantastiskt det var att få uppleva midnattssolen. Men så blev det inte. I stället låg jag hemma och kliade mig...

På kvällen innan vi skulle åka känner jag hur det kliar på båda vaderna. Jag sitter och kliar och kliar och det blir bara värre. Ja ja, jag har väl kommit i kontakt med något konstigt tänkte jag och fortsatte att packa. På natten vaknar jag av att det kliar något fruktansvärt även på smalbenen och jag hade fått massa röda eksemliknande utslag över hela underbenen. Jag går upp och duschar, men det är kvar. Jag smörjer in mig med fuktighetskräm och jag baddar med kallt vatten, men det blir inte bättre. Jag börjar nu bli orolig, klockan går och det börjar bli dags att åka till Arlanda för att hinna med flyget. Fast besluten att åka ändå stätter jag på mig strumpor och skor, men då börjar det genast klia även på och under fötterna. Jag blir ju självklart jätterädd och efter mycket tårar och om och men så inser jag att jag inte kommer att kunna åka med. Jag måste till akuten och vågar inte sätta mig i ett plan om jag håller på att få en allergisk reaktion.

Robban åker ändå och jag åker iväg till läkaren. Hon säger att det med största sannolikhet är nässelfeber som jag drabbats av. Det vill säga att blodkärlen i kroppen sväller upp och läcker histamin ut i kroppen. Det är kroppens egna ämne, men blodet tål inte det, så jag får alltså en allergisk reaktion. Av mig själv! Oftast vet man inte vad det beror på, men utslagen brukar flamma upp, vara någon timme för att sedan förvsinna och återkomma på någon annan del av kroppen. Så jag fick en salva och tabletter och beskedet att stå ut i en vecka.

När jag kom hem igen var det fruktansvärt tomt efter Robban och jag insåg att jag inte vill ligga hemma själv hela ledigheten och tycka synd om mig själv. Så jag satte mig på tåget till familjen i Karlstad, så fick de tycka synd om mig istället. Det har periodvis kliat fruktansvärt mycket under helgen och mina ben har vart fulla av utslag och prickar som kliat. Det har verkligen inte vart roligt. Men det var skönt att vara hemma i alla fall. Och så fick jag ju träffa den nya familjemedlemmen Moltas också.

Familjens nya familjemedlem Moltas

Moltas är familjens första och alldeles nya vovve. Han är en 9 veckor gammal Cavalier King Charles spaniel som har intagit hemmet och vunnit allas hjärtan. När jag kom dit hade han bara bott hemma i en natt, så jag fick verkligen vara med från början. Han är ju verkligen supergo och vill hela tiden ha närhet och kärlek. Det första som hände var att han hoppade upp i mitt knä och somnade gott, vilket kändes som ett gott tecken!

Långledigt

Vilken underbar ledighet! Jag har nu vart ledig både igår och idag och inser att det inte bär av mot jobbet igen förrän på tisdag. Det känns lite konstigt. Jag har liksom inte vetat vad jag ska göra, eftersom Robban jobbar (till och med mer än vanligt), har jag också vart själv. Det har vart jätteskönt att vara själv, men jag har brottats mellan att bara softa och ta det lugnt eller att faktiskt ta tillvara på ledigheten och göra något vettigt. Tiden känns liksom lite för lång för att bara slappa bort, men ändå vill jag hämta nya krafter. Så det har blivit lite av varje för att komma tillbaka till livet. Det har vart lite mycket på jobbet ett tag och jag har nog inte kommit ikapp efter all energitömning i och med husköpet, så ledigheten kunde inte kommit bättre.

I morgon ska vi bege oss upp till norra Sverige. Vi ska till riksgränsen och fira Robbans pappa. Det ska bli supermysigt att åka så högt upp så här års. Nu varnar de för att det inte kommer att bli så fint väder, men det ska bli skönt att åka iväg ändå. Får se om det om det blir skidor eller vandring på fjället eller bara mys i stugan. Återkommer med uppdatering efter måndag då vi kommer hem.

Babyfilt med retrokänsla

Jag har inte vart så kreativ den senaste tiden. Det mesta av min fritid har gått åt till att göra bröllopsserier på beställning, men jag har hunnit att sy en babyfilt till lilla Eskil. Har fick en med lite retrokänsla i med de söta bruna flodhästarna. Jag gillar verkligen det tygen! Filten har även en mjuk och go fleecebaksida.

Självklart fick Eskil också ett kort, även det med retrokänsla för att matcha filten

Vårt bröllop ur mina ögon, del 10 – Ringar & Smycken

Min vigselring var bland det första jag började fundera på, men de sista som jag bestämde modell på. Den ska ju sitta där resten av livet, så det kändes viktigt att den skulle bli riktigt bra. Nu är ju jag ingen tjej som bär en massa smycken till vardags, så jag tror att jag tvekade så mycket just för att jag inte visste vad jag ville ha. Jag hade en slät, ganska bred, förlovningsring i rött guld, så det mesta skulle ju passa till. Jag tyckte liksom att alla ringar var fina på sitt sätt och de enda ringar som verkligen gav mig en wow-känsla, var de som kostade 20 000 kr och uppåt, vilket vi inte prioriterade. Så tillslut satte vi en summa som ringen kunde kosta och jag gav mig på jakt efter något i den prisklassen. Först kikade jag på prinsessringar, d v s ringar med en utåtstående sten på, för jag tyckte att de var klart finast. Men efter att ha provat en tillsammans med min vigselring visade det sig att den skulle bli för nätt. 

Min vigselring 

Men sen hade vi riktigt tur. När vi skulle prova min brudklänning för andra gången fanns det en guldsmed i samma lokal som designade egna ringar. Precis när vi var där hade han 20 procent på sitt sortiment och vi bestämde oss för att gå in och prova. Efter många om och men skapade han min vigselring helt efter min förlovningsring (höjd och bredd) och det blev en ring med ett band av stenar runt. Det var helt klart den snyggaste kombinationen och dessutom ingick gravering i den, ny gravering i Robbans förlovningsring (han ville bara ha den) och putsning av dem båda. Det var en sån lycka att hämta dem några veckor senare. Så fort inte Robban var hemma gick jag i smyg och provade den!

Våra vigselringar

Robban valde att inte skaffa en ring till, men guldsmeden sa att det är ungefär 50-50 om killar vill ha en eller två ringar idag. För mig var det självklart att ha två ringar. Jag skulle till och med kunna tänka mig att ha tre. Det finns ju en sed som säger att förlovningsringen symboliserar vårt gemensamma liv fram till bröllopet, vigselringen själva bröllopsdagen och så kan man även få en ring på första bröllopsdagen som symboliserar framtiden. Jag är jätteglad för mina ringar, så här nästan ett år i efterhand. De har till och med gjort att jag har börjat använda fler ringar, på höger handen. Vill man inte ha en ring till kan man ju också sätta in en sten på sin gamla ring för att göra en markering.

När ringen, klänningen och håret var bestämt så var det dags att ta sig an de övriga smyckena på bröllopsdagen. Eftersom jag vill vara så naturlig och enkel som möjligt så bestämde jag snabbt att less is more och gick på det enkla. Jag bar dessutom en klänning med halterneckknäppning och pärlor på, vilket gjorde att jag valde bort att ha något halsband överhuvudtaget. Det skulle bli för mycket bling. Däremot såg jag ut ett par enkla silverörhängen som jag ville ha på mig och jag ville även ha en armlänk i silver.

Min morgongåva "Twosome" armlänk med texten "Amor Vincit Omnia" och örhängen ifrån Efva Attling

Robban bad mig att vänta med att köpa smycken och lämna det åt honom, så det gjorde jag. Istället började jag fundera på morgongåvan till honom. Vi hade sagt att vi båda önskade något som vi kunde bära under bröllopsdagen och som vi skulle kunna bära med oss som ett minne efteråt, så jag ville hitta ett fint smycke till honom. Först var jag inne på manschettknappar, men de skulle säkert bara hamna i en låda någonstans efter bröllopet och dessutom hade han redan fina som han vill ha på sig. Sedan funderade jag på en klocka, men blev lite osäker på vad han ville ha när det fanns så många att välja på. Så tillslut började jag leta efter halsband. Det är inte helt lätt att hitta fina halsband till män skulle jag märka, men tillslut hittade jag ett jättefint. Jag köpte en ny, plattare kedja som jag trodde att han skulle gilla bättre och köpte det.

Robbans morgongåva "Kärlek", också ifrån Efva Attling

Glädjeyttring

Jag är så otroligt lycklig över vårt husköp! I processen innan vi skrivit på papprena var allt kaos och det blev många sömnlösa nätter som ägnades åt att väga fördelar mot nackdelar, räkna på hur mycket vi vill betala för ett boende och hur stora de ekonomiska riskerna blir och jag har funderat länge på hur livet kommer att bli annorlunda när man flyttar ut från stan. Allt tid har gått åt till att syna alla nackdelar och eventuella negativa effekter med lupp för att ändå försöka göra en bedömning om det är värt det. Jodå, nog har det vart en känslomässig process alltid. Jag kan säga att gifta sig är piece of cake jämfört med att köpa hus!

Vår fina baksida 

Men nu har det vänt. Så snart alla papper och kontrakt var påskrivna och handpenningen betald så släppte allt. Nu kan jag se till helheten istället för att fokusera på det negativa och det gör mig riktigt lycklig. Jag ser mig själv ta en kopp kaffe ute på soldäcket en varm sommardag. Jag kan tvätta när jag vill. Det kommer att bli ett öppet och socialt hem där alla får plats att komma och mysa med oss. Jag kan köra Singstar på högsta volym eller hamra silversmycken hur sent jag vill. Splirrans nya vitvaror. Jag kommer att ha en bil. Trädgård. Övernattningsmöjligheter för alla som kommer och hälsar på. Inga grannar i samma hus åt något håll. Det finns en uteplats där vi kan grilla och sitta och äta på. Det kommer att vara sol hela dagen och kvällen på baksidan. Nya möbler och inredningsmöjligheter… Ja, listan på positiva saker är lång och jag längtar så tills det är dags att flytta in.


Kvällarna går numera åt att fundera kring inredning och möbler. Shit, vad mycket nytt och fint jag vill köpa! Det är ju en välsignelse och förbannelse på samma gång att få möjligheten att inreda från början. Vi kommer dock att satsa på några delar som vi vill ha nya nu ifrån början, så får det andra växa fram allteftersom. Vi har gjort upp en budget och en lista på saker som bör inhandlas de första tre månaderna, så nu går jag igenom listan, sak för sak, på kvällarna och försöker att hitta de bästa alternativen. Sedan åker vi och kikar och bestämmer oss. I helgen hade Bruka sin årliga rea. 50 % på i princip hela lagret och på väg till Karlstad åkte jag och Robban dit för att se om vi kunde fynda något. Det är ju en favoritaffär till mig så jag skulle verkligen kunna köpt allt där, men tack vare min prio-lista så höll jag mig på banan. Med jag blev så lycklig, för vi hittade underbara köksstolar och en barstol för halva priset! Oj vad fina de är! Rejäla, lite romantiska och stilrena på samma gång.

Våra nya Bruka-stolar

I helgen var vi hemma i Karlstad och hjälpte familjen med att röja i trädgården. Hela framsidan gjordes om och 30 år gamla träd, buskar och rötter drogs upp. Det var faktiskt riktigt mysigt att samlas hela familjen kring ett gemensamt projekt och vi slet verkligen hela dagen. Skillnaden blev dock enorm och det blev jättefint! Både igår och idag har jag dock otrolig träningsverk i jättekonstiga muskler och jag kan knappt röra mig ordentligt. På väg hem åkte vi förbi vårt hus i Vallentuna för att kika in. Det ser verkligen fortfarande ut som en byggarbetsplats och jag fattar inte hur det kan vara helt klart om bara 7 veckor, men det är väl bara att hålla tummarna för att de håller tiden. Den 15 juli kommer vi! =)

Tyvärr ingen före-bild, men slutresultatet med gräs, sten och betongkruka blev garanterat bättre!

Hemligheten avslöjas

Äntligen kan jag berätta vad det är som har gått och tagit nästan all min tid, kraft och energi på sistone. Jag har blivit husägare!! =) Skitläskigt och underbart på samma gång!

För ungefär fyra veckor sedan var jag och Robban på flera visningar en helg och helt plötsligt klev vi in i vårt drömhus. Vi har inte letat aktivt jättelänge, men vi har konstaterat att vi vill flytta ifrån vår lägenhet och få egen uteplats och större frihet. Ingen av oss är ifrån Stockholm, så vi kunde konstatera ganska snabbt att själva huset och närmiljön var viktigare område det låg i. Så sprang vi på denna nyproduktion i Vallentuna som vi blev förälskade i och som det dessutom var fast pris på, d v s ingen budgivning. Vi ägnade de nästkommande veckorna med att kontakta banker, räkna på utgifter och inkoster, få lånelöften, jämföra räntor och fundera på hur mycket pengar vi vill lägga på boende. Efter en del tårar och mycket pusslande insåg vi helt plötsligt att vi kommer att kunna köpa huset om vi vill, och då bestämde vi oss. I fredags skrev vi kontrakt och det är ju såklart skitläskigt och underbart på samma gång. Jag, som tog min examen samtidigt som jag jobbade och inte ens har studielån, tycker ju att det är riktigt läskigt att ta så stora lån, men jag tror och hoppas att det kan bli vårt livs bästa investering.

Den 15 juli är det inflyttning och vi får vara med och bestämma färger, luckor, knoppa, träslag, vitvaror och typ allt från början, vilket också är jättekul! Så här ser vårt fin-fina hus ut:

Läs mer och se fler bilder på huset här

Lättflörtad

Det är ett stort och roligt projekt som tar mitt fokus nu på det privata planet, vilket har gått ut över bloggen lite på sistone, men ni kommer säkert att förstå när jag berättar vad det är. Jag hoppas att kunna göra det mot slutet av veckan.

Annars var ju påskhelgen underbar! Det kändes som riktig semester med den underbara värmen som var. Vi åkte till Karlstad och spenderade den med nära och kära. Det kändes som om man hann med mycket och ändå hinna vila upp sig. Vi hälsade på två bebisar som vi inte hälsat på tidigare, åt påskmiddag på två ställen, shoppade, tränade, solade, dansade, ölade, åt koldolmar hos mormor och mycket mer. allt man kan tänka sig med andra ord. Även valborg var härlig. Den spenderade vi på finaste Resarö i gott sällskap och knallade ner för att kolla på brasa. Så det är inte utan att jag känner mig lite bortskämd. =)

Något jag har lagt märke till på sistone är att jag är otroligt lättflörtad. Det ska inte så mycket till för att jag ska falla head-over-heals. Som det här tyget till exempel. Jag gick på stan och tittade på helt andra saker när det här underbara Fem-myror-tyget ropade mitt namn och frågade om det fick följa med mig hem. Och jag kunde ju inte motstå en sådan favorit som väcker underbara minnen. Självklart fick det följa med!

Tyget Fem Myror 

Väl hemma så gick jag mest och klappade på det ett bra tag innan jag kände att jag ville göra något med det. Jag ville göra något barnvänligt som passade en nyfödd liten kille, så efter många om och men så bestämde jag mig för att sy en gossig filt. Filtar måste ju gå åt när man är nyfödd, tänkte jag och det kan ju inte heller vara så svårt att sy. Jag hittade en mörkblå fleecepläd i ett skåp som jag klippte sönder och vips hade jag fått den perfekta undersidan av filten. Sedan var det bara att sy ihop den och jag sydde även på en dekorationssöm runt om. Det gick både fort och var riktigt kul!

Färdig babyfilt med undersida i fleece

Det var så kul att jag ville sy mer. Mer, mer, mer! Så jag tog ett mörkblått i trikåtyg och sydde ihop en liten mössa med öron. För att lilla Emil ska kunna vara riktigt snygg i den tillsammans med filten, så klippte jag ut en elefant ifrån fem-myror-tyget och sydde på den som en applikation på mössan.

Babymössa med öron och applikation

Självklart fick Emil ett par Baby-Converse också och ett kort. Han var så otroligt söt i dojjorna och han syntes knappt när han låg under babyfilten, men jag tyckte nog att han såg ganska nöjd ut i alla fall... =)

Även kortet gick i elefant-tema

Baby-Converse

Lite då och då antar jag nya utmaningar. Vet inte riktigt varför men så är det. Vill hela tiden lära mig något nytt. Därför har det inte blivit så mycket papperspysslande eller smyckestillverkande här på ett tag. Jag har istället börjat att virka och sy en hel del. Vi får väl se hur länge det håller i sig, men jag antar att även det kommer att gå i perioder. Den senaste tiden har det fötts en hel del bäbisar i min närhet och då är det alltid kul att kunna ge något pyssligt i present. Så den senaste tiden har det handlat om att hitta på nya, roliga produkter.

Baby-converse

Jag har fått en hel del frågor angående baby-conversen som jag virkade för en tid sedan. Nu har jag utvecklat både modellen och min egna virkteknik och de börjar faktiskt bli riktigt snygga. Än så länge virkar jag dem bara för att ge bort som presenter, men det kan hända att jag lägger ut några till försäljning om det finns förfrågan på dem.

Mini-Conversen finns i många färger, men dessa blev blå och ska ges bort till en riktigt söt kille