Tävling!

Nej, nu är det dags att få upp aktiviteten här i bloggen tycker jag! Finns det någon som kan vara intresserad av att vinna lite smycken? Jag tänkte inte göra det speciellt svårt för er. Jag ställer en fråga och ni svarar. Hur enkelt som helst! =) Jag vill ju skapa en blogg som många läser och blir inspirerade av och därför kommer mina frågor kretsa kring det. Tävlingen består av flera deltävlingar och en stor final. Det kommer en ny fråga (tävling) var tredje dag och du har chansen att delta i den fram tills en ny fråga (tävling) har kommit upp. Varje deltävling har ett pris som slumpas fram bland de som har deltagit och alla som vart med i minst 3 deltävlingar kommer också att vara med i den slutgiltiga finalen där extra fina priser väntar. Kan det vara något? Vi provar så får vi se!

Deltävling 1
Pris: En budskapsring i äkta silver - Ab imo pectore (Av hela mitt hjärta)

Fråga: Vad uppskattar du mest med min blogg?

För att tävla om ringen svarar du på ovanstående fråga genom en kommentar till detta inlägg. Tävlingen är aktiv fram tills dess att nästa deltävling läggs upp under måndagen den 21/2. Alla som är med i minst 3 deltävlingar är också med i den stora finalen. Kom igen nu! Fler fina priser väntar!

Det här med kreativiten...

När jag fick reda på att min leverantör av silverplåt inte längre kunde leverera gick den kreativa luften lite ur mig. Det kändes som om allt jag kämpat för, att få visa upp det jag kan och att få sälja smycken till kunder, var förgäves och att jag skulle få börja om från början igen. Jag bestämde mig för att ta en paus ifrån allt vad kreativitet hette och jag började fundera på vad jag egentligen vill göra med min lediga tid.

När jag väl släppt alla negativa tankar började jag inse att jag har visserligen har lagt ner mycket tid per vecka för att leverera smycken, kort och andra beställningar, men jag kände också att jag saknat att vara riktigt kreativ. Missförstå mig inte nu, jag älskar alla beställningar jag får. Det finns ju ingen större bekräftelse än att någon bär mina smycken och vill betala för något som jag har skapat, men jag kan också känna att tiden för att komma på nya produkter eller prova nya tekniker har försvunnit.

Jag är ju en tänkare av stora mått, så jag nöjde mig inte med det utan jag funderade lite till. Jag började fundera på vad det är jag gillar att göra allra mest och jag kom ganska snabbt på att jag älskar bröllop och vill satsa mer på att ta fram bröllopsserier till andra som vill ha personliga och lite lyxigare inbjudningar, festprogram, vigselprogram, placeringskort, tackkort osv. Men sen känner jag att jag vill låta min kreativitet vara fri och använda tiden till att antingen skicka till nära och kära eller någon kanske blir till försäljning.

Eftersom jag är en sån där som är antingen på eller av så vill jag satsa ordentligt om jag ska ha produkter till salu. Skulle någon mot förmodan hitta produkter i bloggen som man är intresserad av att köpa så är det bara att skicka en förfrågan via mail så svarar jag. Eller så kan man kika in på Signerat där jag har befintliga och aktuella produkter upplagda.

Vilka blir då skillnaderna här i bloggen? Ja, det återstår väl att se. Att vara kreativ är ju mitt sätt att hämta energi i livet, så jag vågar nog lova att jag kommer att fortsätta att försöka inspirera er som har hittat hit, men det kanske kommer att blandas upp lite mer med andra tankar om livet och min vardag. På detta tema kommer jag därför att utlysa en tävling under helgen med fina priser, så glöm inte att kika in på då om ni vill ha chans att vinna!

Vårt bröllop ur mina ögon, del 7 – Bröllopsmiddag

Att få sitta i en fin festlokal och uppleva sin egen bröllopsmiddag är nog bland det häftigaste jag någonsin vart med om. Att få blicka ut över alla sina nära och kära och veta att de är där just för er skull. Det är riktigt stort och jag vet inte om jag någonsin kommer att befinna mig i ett sådant sammanhang igen där släkt och vänner finns samlade och alla är så otroligt glada. Och så får man ju själv vara i centrum! Jag hade vart lite nervös för det där innan, tänk om det inte blir bra, det kanske inte blir några tal, folk kanske inte trivs vid sina bord eller gillar maten? Men det försvann ganska direkt. Och jag vet exakt när det hände. Det var efter det första talet som hölls av min pappa och därefter dröjde det inte länge innan toastmastrarna tog till orda igen för att presentera nästa talare. Då kände jag väl på något sätt att det var många tal planerade och att det kommer att bli en lyckad kväll. Så då kunde jag slappna av på riktigt för första gången på hela dagen och jag önskade att kvällen aldrig skulle ta slut!

Vår fina festlokal uppdukad

Bordsplaceringen är en otroligt viktig del av bröllopsmiddagen och vi la ner ganska mycket tid på den. Vi hade möjlighet att välja om vi ville ha runda eller rektangulära bord, och vi valde runda. Vi gjorde bedömningen att det skulle bli lite lättsammare och mer socialt. Har man för stora bord kan effekten bli tvärtom, men våra bord för 8 personer var jättebra. Vi började med att dela in våra ca 75 gäster i olika kategorier utifrån vilka som kände varandra sedan tidigare och vårt mål var att alla skulle känna någon vid sitt bord, alla skulle ha möjligheten att ära känna någon ny och det skulle vara en mix av våra tre geografiska områden vid borden, Norrland, Värmland och Stockholm.
Vårt honnörsbord såg lite annorlunda ut än det traditionella. Enligt sed ska bröllopsparet sitta med föräldrar och släkt till bordet, men eftersom vi båda har separerade föräldrar som har nya respektive, så blev det lite meckigt och det kändes som om det snarare blev en rangordning av vilka som står oss närmast. Så vi bestämde oss för att ha brudföljet till bords, dvs våra syskon med sina respektive. Det blev en jättebra lösning och vi både slapp konflikter och hade riktigt kul vid bordet!

Bröllopsmiddagen är i full gång

När man ska placera ut sina gäster ska man tänka igenom valet av bordskamrater noga. Att man får någon vid sin sida som man inte trivs med är väl ok, men middagen blir väldigt lång om det inte finns någon rolig att prata med. Hur man har trivts vid bordet brukar också påverka hur festen blir sedan. Det finns mycket att tänka på, men ett tips är att aldrig sätta någon riktigt social och framåt bredvid någon som ofta är tyst och blyg, med motiveringen att ”då kan hon säkert dra igång honom”. Detta har hänt mig flera gånger när jag varit på fest, men det enda som händer är att jag blir frustrerad att jag inte får något gensvar och den andre vill egentligen bara vara ifred. Det är bättre att matcha ihop folk utifrån energinivå, även om man skulle ha ett intresse gemensamt. Vi valde att klumpa ihop våra vänner 4 och 4 för att sedan sätta ihop dem utifrån personligheter, var man befinner sig i livet och möjligtvis intressen. Det var lite klurigt till att börja med, men eftersom vi började med det nästan samma dag som alla gäster svarat så hade vi god tid på oss. Vi klippte ut lappar och placerade på ett bord och flyttade runt allt eftersom och många glas bubbel senare så blev vi riktigt nöjda.

Vår planering för bordsplaceringen

Ett annat beslut som var något av de viktigare vi fattade var valet av toastmastrar. En toastmasters uppgift är att vara värd för middagen, planera den utifrån mat, servering och tal och även se till att gästerna är på gott humör och vet vad som händer. Eftersom vi har många vänner som både är vana och gillar att prata framför folk så hade vi en hel del bra personer att välja på. Många väljer en toastmaster som inte står en så nära, då det kan bli mycket jobb för personerna ifråga inför och under middagen och man vill belasta någon av sina bästa vänner det. Vi resonerade så att vi såg detta som ett hedersuppdrag och ville gärna fråga några av våra närmsta vänner eftersom de känner oss bäst och vet vad vi ville ha. Men om de sedan skulle tacka nej, så skulle vi självklart ha förståelse för det. Vi bestämde oss snart för att vi ville ha två stycken för att avlasta dem och vi ville för deras skull att de kände varandra sen innan. När vi hade bestämt oss för våra förstaval så frågade vi dem var för sig och båda blev jätteglada och tackade ja!

Våra fina toastisar busar med oss innan vigseln

Självklart väljer man själv hur mycket av planeringen och middagen man vill lägga ut på toastmastrarna och hur mycket man gör själv. Ibland låter brudparet över festprogrammet till toastmastrarna, men vi ville inte lägga för mycket inför bröllopet på dem, så vi valde att göra det själv. Vi bjöd hem dem på middag ett par gånger inför bröllopet för att gå igenom hur vi ville ha middagen. Jag som är van vid projektledning tyckte att det var viktigt att kunna slappna av helt på middagen och släppte därför all kontroll av den med varm hand. Jag ville inte veta om maten var sen eller om talen inte höll sig till tidschemat och det var verkligen skönt att bara släppa all kontroll och åka med. Vi visste inte på förhand vilka som anmält tal och vi visste inte heller hur schemat såg ut.

Toastmaster och toastmadame förbereder för brudskål

Våra toastmastrar var fantastiska! En av dem var själv gift, vilket gjorde att hon själv upplevt en egen bröllopsmiddag. Hon hade dessutom själv vart toastmadame ett par gånger tidigare, så hon var rutinerad. Hennes rutin tillsammans med hans idéer och engagemang blev perfekt! Några saker de gjorde som var extra uppskattade av oss var dels att hålla ett introduktionstal med alla gäster när de anlänt till brudskålen innan vi kom för peppa och informera om kvällen, de pratade med alla talare innan deras tal för att ev. lugna nerver eller ge tips, de skapade en härlig stämning i lokalen och bröt isen direkt, de la in ett par bensträckare under middagen så att alla fick röra lite på sig, de var med kvällen innan för att lära känna våra familjer, de skötte all kontakt med köket så att inga tal krockade med servering, de hade ett starkt fokus på att vi inte skulle behöva tänka på något och även om något oväntat dök upp så fixade de det utan att vi behövde veta och dessutom låg det champagne på hotellrummet när vi kom hem på natten.

Färgmatchade var de till och med dagen till ära

Att det är flera som kommer att hålla tal under middagen är ju väldigt vanligt och mitt enda tips inför det är egentligen bara att försöka vara så närvarande som möjligt. Lyssna på dem och ta in det de säger! Det är ganska svårt för man är redan så överfylld med en massa känslor, men talen är det jag fortfarande, så här ett halvår senare, fortfarande minns som det bästa. Vi funderade länge på hur vi ville dokumentera talen och vi valde tillslut att inte filma dem. Jag tror att många av mina fina minnen från den kvällen skulle bli lite förstörda om man skulle få se dem igen på en mörk video med taskigt ljud. Vad man däremot kan göra är att be toastmastrarna att få en papperskopia på talet i efterhand. De flesta skriver ju ner sina tal och de papprena har vi sparat för att kika tillbaka på någon gång när vi behöver en egokick eller bara vill minnas lite bättre.

Vi valde också att hålla tal för varandra. Det är inget måste, oftast håller inte brudparet något tal alls, eller möjligtvis så säger man ett tack till alla på slutet. Men vi ville ändå säga något till varandra och trots att tårarna rann och man var lite nervös, så är jag så glad att vi gjorde det. Vi berättade båda hur vi hade känt när vi träffades och varför vi har valt att gifta oss och jag tror att gästerna uppskattade att även vi sa något.

Bröllopsmiddag

Om jag skulle lyfta fram en sista punkt som är viktig för en riktigt lyckad middag så är det nog festprogrammet. Det är ett program som man kan fylla med saker som underlättar för gästerna att lära känna varandra och ha kul. Vilket innehåll man väljer beror helt på vilket syfte man anser att festprogrammet har. En del skriver dikter, har snapsvisor eller skriver om hur man träffades. Vi inledde festhäftet med några ironiska ordningsregler och pratstartare. Vi tog också reda på lite statistik om gästerna och skrev ner, d v s hur stor andel som är singlar/gifta, hur många som kommer ifrån olika delar ifrån landet och vad genomsnittåldern är. Vi la in ett litet korsord om oss och vi valde att ha med beskrivningar om alla gäster för att man snabbt skulle få något att prata om när man läste om sin bordsgranne. Självklart läser alla om sig själva också, så se till att ni skriver lika mycket och engagerat om alla personer och gärna något annat än vad de jobbar med eller var de kommer ifrån. Vi avslutade med några visor som toastmastrarna skulle kunna använda sig av om de behövde fylla ut med något.

Vår stämpel på framsidan av festprogrammet

När det gäller designen så valde vi det vanligaste formatet för ett festprogram, ett stående A4. Jag ville hålla det ganska enkelt men med en exklusivare känsla, så det fick gå i vitt och silver och med vår egen stämpel på. Det är lite meckigt att skriva ut tvåspaltigt på både bak- och framsida och det tar ett tag innan man förstår i vilken ordning man ska lägga allt, så räkna med att det tar tid. Men festhäftet är alltid uppskattat och kan locka fram många skratt om man fyller det med rätt saker. Det blir verktyget till en lyckad bröllopsmiddag!

Festprogram - Insida                                      Festprogram - Utsida

Jag har fått frågor om hur vårt festprogram såg ut inuti, och om det kan vara till någon nytta, så låter jag er kika i den pdf som vi använde när vi skrev ut. Det ser alltså lite oorganiserat ut, men det är för att det ska tryckas på båda sidor och vikas i mitten. Designen och placeringen i festprogrammet gör man enklast i ett designprogram, som t ex InDesign, om man behärskar det.

Klicka på bilden för att förstora eller bläddra

Vänner för livet

Jag har vänner som står mig nära. De är inte jättemånga till antalet, men de är jätteviktiga för mig. Det är vänner som jag bryr mig om och som berör mig. Härom dagen satt jag och reflekterade lite över det här. Hur påverkad man blir av andras liv. Några av dem mår riktigt dåligt just nu, någon går till och med igenom den värsta perioden i hela sitt liv. Någon är otroligt lycklig och sprudlar av glädje. Andra som kanske känner sig som varken eller, skulle behöva antingen en spark i baken eller en extra kram nästa gång vi ses. Oavsett hur de mår så är jag så glad för att vara en del i deras liv. För riktigt nära vänner påverkar verkligen ända in i hjärtat. Det som händer i deras liv känns i mig. Det kan göra fysiskt ont att se någon må dåligt, men det kan också vara underbart härligt att bara tokskratta tillsammans över ett glas vin. Oavsett vilket så är det lika viktigt att på riktigt se varandra. Att bry sig om. Att lägga sig i och inte ge upp. Att våga ifrågasätta. Att vara närvarande. Att ge uppmuntran och uppskattning. Att ge kärlek och stöd.

Jag är absolut ingen expert eller förebild på detta område, men ibland slår det mig verkligen hur viktigt det är för mig att mina vänner finns runt omkring mig. Jag är nog ofta lite för duktig att intala mig själv att jag ska klara allt själv, men oavsett om det är jag som är ett stöd för någon annan eller om det är jag som får luta mig mot någon så är det en alltid lika skön känsla efteråt. Antingen är det känslan av att jag kan hjälpa någon som står mig nära eller att jag har någon som lyssnar på mig. Och det är en oslagbar känsla!

Vårt bröllop ur mina ögon, del 6 – Mat & Dryck

När man kommit en bit i bröllopsplanerandet märker man snabbt att det verkligen går att lägga hur mycket pengar på bröllopet som helst. Alla detaljer kostar pengar och alla man rådfrågar tycker att man ska prioritera olika saker. Trots att vi har många vänner som verkligen uppskattar god mat och dryck, bestämde vi ganska tidigt att vi skulle försöka att hålla nere kostnaderna för bröllopsmiddagen så gott det gick. Mat och dryck är oftast den absoluta största kostnaden för hela bröllopet och självklart väldigt viktig att det blir bra, men när vi funderade över maten på de bröllop vi tidigare varit på så kunde vi knappt komma ihåg en enda rätt. Det enda vi båda kom ihåg var en förrätt som ingen av oss gillade. Efter den lilla efterforskningen bestämde vi oss för att maten och drycken skulle vara ok, men de behöver inte vara mer än så. Det kommer att bli gott nog ändå...

Interiör i Spegelsalen, Rottneros Park

Det finns många olika sätt att arrangera en bröllopsmiddag på. Ett av de vanligaste sätten numera är att ha buffé som varmrätt för att gästerna ska få ta till sig själv och äta sig mätta. Det brukar också vara ett billigare alternativ än den klassiska 3-rättersmiddagen. Det är också lite olika hur man gör med efterrätten. Man kan ha 3 rätter sittandes vid bordet innan det blir tårta och kaffe eller ha två rätter vid bordet och låta efterrätten vara bröllopstårtan. Vi valde bort buffén av logistiska skäl. Dels för att vi fyllde ut lokalen ganska bra med alla bord, så det skulle bli trångt om alla gäster skulle upp och ta mat och dels skulle det ta lång tid. Vi valde istället att ha två rätter sittandes eftersom vi ville komma igång med festen så fort som möjligt. Middagen skulle bli lång ändå. Vårt upplägg bestod av brudskål med snittar, förrätt, varmrätt och bröllopstårta med kaffe och avec.

Jordgubbar till brudskålen

Som jag berättat innan hittade vi en festlokal i Sunne, Värmland där vi kunde hyra lokalen med möbler och porslin, men vi hade möjlighet att ta in mat och dryck själva. Eftersom vi inte bor i Sunne innebar det att vi fick gå på rekommendationer när vi valde cateringfirma och tillslut bestämde vi oss för Kalasmakarna som ligger i orten bredvid. De hade stor erfarenhet av våra lokaler och de hade dessutom serveringspersonal, vilket var skönt att få ordnat samtidigt. Vi fick några olika menyförslag och bestämde oss tillslut för: Rökt lax med exotiska frukter till förrätt och örtmarinerad fläskfilé med duchesspotatis och kantarellsås till varmrätt.

Bubbel

Vi hade brudskål innan bröllopsmiddagen på terrassen utanför festlokalen med bubbel och snittar. Eftersom vår vigsel var ganska sent, kl 16.00, antog vi att de flesta bara ätit lunch innan de kom till bröllopet . Vi valde att göra snittarna själva för att spara in på lite pengar. och de gjordes i 3 olika varianter: Salami & brie, Kavring med skaldjursröra och Lagrad ost med rökt skinka & oliv/körsbärstomat. Sedan bjöds det även på färska jordgubbar och melon. Jag har för mig att vi räknade att alla gäster tog 2 av varje och de var både enkla att göra och riktigt uppskattade. Gästerna gick direkt till brudskålen efter vigseln och eftersom vi valde att åka iväg en sväng för oss själva i en bil så höll våra toastmastrar ett litet informationsmöte om hur middagen skulle gå till och de tog även emot sent anmälda tal. När vi sedan kom i bilen höll de i en skål för oss som äkta makar. Vi hade också bett stråkkvartetten ifrån vigseln att förflytta sig och de spelade ena tolkningar av olika kärlekslåtar under minglet.

Vårat mingelbord under brudskålen

Alkohol är alltid svårt att beräkna, men vi använde oss av Systembolagets uträkningsmall som fungerade väldigt bra. Vi tog i en del och avrundade alltid uppåt och resultatet blev att inget tog slut och det blev inte så mycket alkohol kvar som vi trodde från början. Vi bjöd på två glas mousserande vin till brudskålen, ett glas vitt till förrätten och två glas rött till varmrätten, med öl och alkoholfritt som alternativ. Som avec hade vi whiskey, konjak och Baileys. Vi funderade länge på hur och var vi skulle köpa vår alkohol och vi planerade länge en resa till Tyskland, men vi insåg ganska tidigt att vi inte kommer att ha tid att åka hela vägen ner och tillbaka igen. Det mesta av ölen och spriten inhandlades under en Ålands-kryssning och vinet, bubblet och övriga grejer till baren köptes på nätet ifrån Tyskland, vilket sedan två år är helt lagligt. Om man googlar på att handla alkohol på nätet så får man en massa träffar och vi jämförde priser på det vi ville ha till bröllopet. En del var billiga på vin, andra öl o s v och tillslut bestämde vi oss för Scanbolaget som vi sedan beställde av. De skötte sig jättebra och efter lite förseningar med fraktbolaget så kom all alkohol tillslut hem till oss. Här kommer vår dryckeslista som vi tyckte funkade väldigt bra till vår mat. Brudskål: Chapel Hill, förrätt: Lindemans, varmrätt: Chill out sunset.

 Våra prisvärda viner passade bra till maten

Vi funderade länge på för- och nackdelarna med att ha gratisbar och betalbar och beslöt oss tillslut för att ta ett självkostnadspris för alkoholen i baren. Vi köpte in vin (rött, vitt & rosé) öl, cider, whiskey och alkoholfritt och vi gav även tre alternativ till drinkar i baren och oavsett vad man ville ha så kostade det 20 kr. Vi hade även 2 st serveringspersonal i baren och, vilket var riktigt lyckat. Om folk får betala för sin öl/drink så blir man oftast lite mer rädd om den och problemet att folk häller upp, glömmer vart man ställde den och hämtar nytt försvann. Det blev också riktigt goda drinkar som serverades. Vi blev mycket nöjda med den här lösningen trots det var svårt att beräkna hur mycket alkohol som skulle gå åt. En sak man kan tänka på är att om man gifter man sig när det är varmt ute går öl, rosévin och cider oftast mest.

Betalbar till självkostnadspris var lyckat

Jag gillar inte tårtor alls så jag hade inte så mycket önskemål när det kom till att bestämma smak på bröllopstårtan, så jag brydde mig mest på utseendet av den. Vi bestämde oss tillslut för att vi ville ha en moussetårta och som var lite mer fruktig i smaken. Vårt största problem i letandet av tårtor var att hitta något bageri som hade öppet alls i semestertider. Tillslut tipsade en kompis om att ICA Maxi hade ett eget bageri. - Lyxigt… var Robbans kommentar när jag sa att jag skulle kolla bröllopstårta på ICA. Jag kollade priser och utbud och det skulle visa sig vara hälften så dyrt (24 kr/biten) och vi skulle få välja både innehåll och utseende på den helt själva. När jag åkte dit för att prata med dem vick vi dessutom med oss en provlängd helt gratis med 6 st valfria mousser att smaka av hemma så att vi skulle kunna bestämma oss. Så med hela familjen som smakpanel valde vi tillslut smakerna vit choklad och passion i tårtan. Utseendet gjorde de efter en bild som jag hade med mig. De frågade också vilka blommor jag hade i buketten och som skulle användas att smycka festlokalen med och efter det så skapade de designen. Resultatet blev en jättefin tårta och var underbart god och jag tror ingen av gästerna skulle kunna gissa att den var ifrån ICA.

Vår fina och goda moussetårta med vita rosor och murgröna

Vid midnatt bjöds det på vickning för att folket på dansgolvet skulle ladda på med ny energi. Vi gick på det klassiska och alltid lika lyckade konceptet korv med bröd. Stark senap var det som gick hem hos de flesta och svårare än så behöver det inte vara.

Dagen efter valde vi att anordna en brunch på hotellet som vi bodde på. Den var frivillig och gästerna som ville vara med betalade själva för den. Vi hade dock lyckats pruta ner priset med hotellet så att det ändå blev överkomligt. Det var jättemysigt att få träffa gästerna igen innan de reste hemåt igen och där passade vi även på att öppna de presenter vi fått. 

Mingel utanför festlokalen

TIllfälligt stopp av beställningar i äkta silver

När jag kom hem från resan hade jag fått in ett antal med beställningar på smycken som jag skulle ta tag i. Jag åkte till min leverantör för att köpa på mig mer silverplåt, som jag sedan tillverkar namntags och ringar av. När jag kommer dit ser jag att de har fått in en annan variant av silverplåten och de säger glatt att den nya varianten är tillverkad på ett annat sätt och är därför mer hållbar. Jag tycker att den känns ganska hård, men handlar ändå, för att kunna leverera smyckena i tid. När jag kommer hem och påbörjar tillverkningen märker jag ganska snabbt att stansningen inte blir lika bra som den brukar. Stansen glider och den studsar bort istället för ner i silvret. Det blir en massa spillbitar som blir fel och som jag måste slänga. När jag ska forma ringarna märker jag att det knappt går att böja silvret alls och resultatet blir dåligt. Summan är att det tar dubbelt så lång tid, det blir mer än dubbelt så mycket spill (dyrt för mig) och det blir hälften så bra.

Nästa dag beger jag mig tillbaka till leverantören för att se om det går att få tag på den gamla varianten. Det är deras leverantör i sin tur som har bytt ut den gamla silverplåten och den går inte att få tag på längre. Otroligt ledsen och skuldtyngd har jag irrat runt hela veckan för att hitta en likvärdig leverantör av den mjukare plåten, men inte hittat någon. Detta innebär att jag måste gör ett avbrott i mina beställninga av äkta silver (främst personliga ringar och namnbrickor) tills jag hittar en annan leverantör.

Jag ber så mycket om ursäkt till de som väntar på en beställning (ni kommer självklart att få ev. pengar tillbaka och en present av mig) och till de som tänkt beställa smycken. Jag hoppas att snart kunna lösa problemet och återkommer då med mer information. Änglaklockor, vinglasmarkörer och namnbrickor av pläterat silver går fortfarande att beställa.

Ett stort tack!

Ja, efter fem dagar hemma på svensk mark börjar man så sakta återvända till livet igen. Det är konstigt hur länge tröttheten sitter i. Att gå från totalt utvilad på Bali för en vecka sedan till toktrött på kvällarna här hemma är en omställning. Jag har varje dag denna veckan gått från jobbet till soffan och somnat där i princip direkt jag kommit hem, för att sedan vakna vid 5.00 - 5.30-tiden och vara helpigg. Jag som annars sover så länge jag bara kan på morgonen fattar ingenting. Men men, jag är säkert tillbaka i mina vanliga rutiner snart igen.

Vår bröllopsresa blev den absolut bästa resa jag vart på! Först två veckor i Thailand, tillsammans med familjen. Två veckor som fylldes av båtutflykter, vila, sol och bad, snorkling, tokigheter och mys! När sedan familjen åkte hem åkte vi vidare för ytterligare knappt två veckor på Bali. För er som inte vart där kan jag säga att Bali var otroligt! Trots att det nu är lågsäsong där var det underbart och vi kommer absolut att åka tillbaka! Jag kanske återkommer om lite tips och bilder ifrån resorna senare, men först vill jag bara tacka alla som gav oss ett resebidrag i bröllopspresent! Utan er hade inte denna resa vart möjlig och som ett litet tack och för att ge något tillbaka, så har Robban klippt ihop en liten resedokumentation så att ni får se en liten del av det vi var med om. Tack än en gång alla nära och kära!

Drömmar kan slå in

Idag är jag glad! En av mina drömmar har nämligen blivit sann - jag ska börja sälja mina smycken i butik! =) Egentligen är det alldeles för tidigt, jag har inte alls hunnit förbereda mig, ta fram ordentligt material eller gjort någon satsning på något sätt för att få in dem i butik. Det har vart ett långsiktigt mål som jag skulle ta tag i till sommaren tänkte jag. Men så ringde en av mina goaste vänner för några veckor sedan och frågade om jag var intresserad av att sälja mina smycken i butik. Hon satt och fick sina naglar fina på Fridas i Stockholm och hennes nagelspecialist la märke till hennes ring som hon fått av mig och föll pladask för den. Idag var jag på möte hos dem och om en vecka kommer man att kunna köpa och beställa ringar på Fridas, Grev Turegatan 25 i Stockholm. Några av de produkter de ville sälja:

Ring med datum

 Halsband med 3 tags i äkta silver

Ab imo pectore - Av hela mitt hjärta

Och som om inte det vore nog. Samma dag som en av mina drömmar går i uppfyllelse, gör även en av Robbans stora drömmar det. Idag och två dagar framåt ställer han ut sina foton på Kammakargatan 52 i Stockholm som slututställning på Berghs. Ikväll var jag och kikade på vernissagen och det var riktigt mycket folk.  Robban ställde ut en serie på nio svartvita bilder ifrån ett stålverk i Värmland. Jättekul att se och det fanns mycket fina bilder!

Robban i samspråk med en av sina lärare

Pysselvinst

Idag är det en månad kvar till jag och maken drar på smekmånad till Thailand och Bali. 3 1/2 lååånga veckor kommer vi att vara borta och det är som gör att vi orkar jobba till max nu. Förra veckan var jag på en liten Sverigeturné och modererade ett seminarium om entreprenörskap i skolan för Svenskt Näringslivs räkning, vilket var jättekul! Jag ska även ut en sväng under veckan som kommer. Robban i sin tur har sin slututställning på Berghs till veckan, så han har jobbat för fullt inför det. Plus att vi har en massa annat att göra. Det är kul, men andra saker som t ex pyssel och bloggande får lida lite för det. Ju mer jag jobbar, desto mindre bloggar jag. Men jag hoppas på att det kommer att bli ändring på det snart. Det har redan trillat in beställningar på handgjorda julkort och smycken till julklappar, så jag kommer att prioritera mitt pysslande mer framöver.

På ett forum för pysslare ligger det då och då uppe utmaningar och tävlingar som man får delta i. Den senaste tävlingen låg uppe under Halloween och utmaningen var att skapa ett kort utifrån en skiss. Det var en bra och inspirerande skiss, så självklart var jag med i tävlingen. Efter en omröstning bland forumets medlemmar visade det sig att mitt bidrag kom på en 3:e plats och att jag vann ett presentkort hos tävlingsvärden! Gissa om jag blev glad! Det var min första pysselrelaterade vinst någonsin och det gav mig inspiration att skapa ännu mer! Här ska pysslas! =)

Kortet som resulterade i min 3:e plats. 

Stämpeln kommer ifrån mina nya favoritstämplar KimmieStamps.

Ett annat tävlingsbidrag i lite mer vintagestil

Att sälja ett hantverk

Tålamod och passion. Det är nog så jag skulle beskriva hur det är att sälja ett hantverk. Det är många som har frågat hur jag gör mina ringar och när jag nu har märkt att det finns folk som tror att jag bara trycker dit några bokstäver, så kände jag att jag ville bjuda in er i min lilla smyckesverkstad så att ni kan se hur det går till. Skillnaden att skapa smycken av silverplätering och äkta silver är enorm. Många stämplar idag bokstäver på silverpläterade tags till halsband och då handlar det om att göra så lite skada på silverpläteringen som möjligt för att den ska hålla. När man arbetar med äkta silver blir processen lite av det omvända, vilket snart kommer att synas. Jag vill dock vara noga med att poängtera att jag har inte gått någon utbildning i silversmide och min process kan vara helt fel, men jag tycker att jag har hittat ett sätt för att skapa de ringar jag gillar.

Det börjar med att jag får en beställning ifrån Signerat och sedan tar jag fram det silver och de metallstansar med bokstäver som jag behöver. I början satt jag själv och klippte ut lagom bitar i silverplåt, men nu har jag hittat en silveraffär som på en tiondel av tiden kan skära till dubbelt så många, så nu köper jag silverbitarna i rätt mått redan från början.

  Det första jag gör är att stansa in de rätta bokstäverna i silvret. Det här är en ring med namnen Hilda & Nora som vi kommer att få följa. Det är lite knepigt att få bokstäverna raka, med jämna mellanrum och lika djupa och det har gått åt många spillbitar när det blivit fel. Självklart strävar jag efter att få dem så raka så möjligt men jag kan samtidigt tycka att just i den här delen kan det vara lite charmigt att de blir lite sneda. Jag hamrar med en vanlig hammare i en gjutjärnspanna som jag ställt på en handduk för att inte grannen ska bli arg. För säkerhets skull har jag även satt möbeltassar på hammaren så att det inte ska låta så mycket. 

Efter stansningen är det dags att forma ringen och det gör jag genom att fila ner alla kanter. Det behövs inte formas så mycket, men det ska vara jämn med rundade hörn och den får inte kännas vass någonstans. Till min hjälp sätter jag fast den i ett skruvstäd och använder en fin-fin metall fil.

När kanterna är filade är det dags att förstöra silvret. Ja, det är praktiskt taget det man gör när man oxiderar det med frätande argentoxid. Det gör att silver svartnar helt och för att göra det med precision används tops. Här gäller det att få ned argentoxiden ordentligt i bokstäverna, men att samtidigt akta sig för de små reporna som kan finnas runt om. Oxideringen gör man för att bokstäverna ska markeras och synas och det vill man ju inte att reporna ska göra. 

Slipningen är det mest tidskrävande i hela processen med att göra en ring. Med sandpapper av olika grovlek slipas hela ytan ner för att bli fin och slät. Första gången jag gjorde detta kändes det verkligen som om jag förstörde hela silvret då det blev en massa repor, men ju finare sandpapper man kommer till desto finare blir resultatet och när man kommer till 1000 så är silvret helt slätt. Genom att slipa åt olika håll med varje grovlek får man bort alla som ojämnheter som kan ha uppkommit under stansningen och filningen. Även det mesta av den överblivna oxideringen försvinner här.

Sedan rengörs ringen ordentligt med tvål och vatten för att få bort alla små sliprester. Nu ser det ur som på bilden med släta ytor, men lite oxidering kvar vid namnen. Vill man ha ringen i borstat silver kan man sluta slipprocessen här.

När ytan känns bra är det dags att slipa med vax. En sliptrissa sätts på en vanlig borr och man fångar upp det hårda vaxet innan man börjar slipa direkt på ringen. Sedan är det dags för en ny tvättning med tvål och vatten med noggrann torkning.

Tillsist är det dags för att få upp glansen med polering. Den hårda trissan byts ut mot en mjukare med ludd som man kör på det hårda poleringsvaxet innan man polerar silvret.

Efter poleringen ser man verkligen skillnaden på silvret och hela ringen skiner verkligen. Förhoppningsvis känns ringen fin, slät och jämn ut och det är dags att forma den.

Ja, ringen får ju inte sin runda omlott-form av sig själv så då är det dags att ta fram gummiklubban och sitt stålrör i fingerstorlek (som jag tror att hittade genom att skruva isär en lampfot hemma...). Sedan är det bara att forma och forma tills ringen känns lagom i storlek och rund i formen. Det som är så bra med omlott-modellen är att det är lätt att justera storleken genom att trycka ihop eller dra isär den.

Sedan är det bara att slutputsa den med en putsduk och cirka 2,5 h senare så är ringen är klar!

Så nu vet du att om du skulle få en sådan här ring av någon så ligger det mycket kärlek i den, inte bara ifrån den person som bestämt ett budskap eller en text just till dig, utan även ifrån mig som har tillverkat ringen. Eftersom det är ett hantverk så blir verkligen ingen ring likadan. Bokstäverna kanske har hamnat lite på sned eller ringen kanske blivit lite bucklig i formen, men det är ju ett tecken på att det är just handgjort! På frågan hur jag har tid och orkar att göra alla dessa ringar avslutar jag som jag inledde: Tålamod och passion.

Om du blev inspirerad att ge bort en ring till någon du tycker om eller köpa en present till dig själv så tycker jag att du ska göra det här.