Närvaro. Förtroende. Kärlek.

Förra veckan fick jag förmånen att åka på en ledarskapskurs. Det var Stephen Coveys "7 habits of highly effective people" och under tre fullspäckade dagar fick vi fundera mycket kring oss själva och hur vi hittills valt att leva våra liv. Kursen går ut på att gå igenom de 7 vanor som man har sett är gemensamma för de människor och företag som lyckas både vara lönsamma/framgångsrika och lyckliga. Vi fick bland annat lära oss att vara proaktiva, att börja med slutet i sikte, att göra det viktigaste först, att skapa synergier, att vara goda lyssnare och att hitta den balans i livet som ger oss energi. Vi fick även identifiera vår viktigaste roller i livet och skriva ner vår livsuppgift. Underbart befriande! Och snacka om att hitta tillbaka till det liv som man vill leva.

Jag tycker att det är så otroligt inspirerande att jobba med personlig utveckling. Hela den här kursen fick mig att tänka mycket tillbaka på en längre och djupare kurs jag tidigare gått - NLP. Jag utbildade ju mig till personlig coach år 2002 och jobbade sedan med coaching för att hjälpa andra att nå sina mål. Detta är en bit som jag verkligen saknar idag. Att få människor att växa är bland det finaste jag vet. Och tre andra ord som är fina på riktigt är: Närvaro. Förtroende. Kärlek. Det ska jag leva för att fylla mitt liv med.

Under kursen fick vi ta del av en text av underbara Marianne Williamson. Den har jag läst många gånger sedan dess. Och den blir bara bättre och bättre. Den stärker mig. Den ger mig perspektiv. Så en lördagskväll som denna så, bjuder jag på texten och hoppas att även du får tillfällighet att se ditt eget ljus och känna dig värdefull. Ibland behöver man göra något nytt för att bryta gamla mönster. Du kan börja redan nu med att visa din uppskattning för någon som du bryr dig om. Gå och gör någon glad! Det ska jag göra nu.

Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga. 

Det vi fruktar mest är att vi har omätliga krafter. 

Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest. 

Vi frågar oss, vem är jag att vara briljant, underbar, begåvad och fantastisk? 

Men hur skulle du kunna vara något annat? Du är ett av Guds barn. 

Världen är inte behjälpt av att du låtsas vara obetydlig.  

Det finns inget upplyst i att krympa 

så att andra människor i din närhet slipper känna sig osäkra. 

Vi är skapta för att briljera, så som barn gör. 

Vi är födda för att förverkliga den Guds härlighet som finns inom oss. 

Den finns inte bara i några av oss, den finns i alla. 

Och när vi låter vårt eget ljus skina, Ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma. När vi har frigjorts från vår egen rädsla,  

frigör vår närvaro automatiskt andra. 

Marianne Williamson