Hårda klappar

Nu börjar det bli dags för planering av julklappar. Det märks inte minst på mina smyckesbeställningar som har ökat markant de senaste två veckorna. Tveka inte att skicka ett mail om du har sett ett smycke på bloggen som du skulle vilja ge till någon du har kär. I kategorin Handgjorda smycken hittar du en hel massa varianter på vad folk innan dig har köpt av mig. Eller så kan man göra som Johanna och fråga om något helt annat. Hon ville ha ett svart-vitt smycke med stora pärlor för att ge till sin syster, så jag gjorde ett till henne.

Svartvitt pärlarmband med budskap

Back to the 80's

Trots att helgen som gick innebar oväntade tråkigheter, så fanns det även roliga inslag. Som Helenas 80-tals fest till exempel. Att ha temafest innebär alltid att isen bryts mycket tidigare och så klart  även denna gång. Att få återuppliva 80-talet igen väckte både härliga och hemska minnen till liv. Det blev asgarv så fort någon kom innanför dörren och med en playlist med 80-tals musik var dansgolvet fyllt innan vi ens satt oss till bords.

Jodå, det är han som kallas Snygg-Robban... 

Det var riktigt kul att gå igenom hela klädprocessen. Vi antog att de flesta skulle komma med benvärmare, pastellfärger och som coola pudelrockare. Vi ville göra något annorlunda. Vi ville hylla det lite töntiga 80-talet och det otroligt fula. Det var ju för mycket av allt. Mönster och färger till exempel. Så därifrån hämtade jag min outfit.

Robbans kläder... ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. =) Han fick låna en underbar peruk av en kompis och det var vä ldär någonstans det gick utför...  Jag och lillasyster åkte till Gengåvan för att fynda. Och OJ vad vi fyndade! =) Visst blev han fin? Som grädde på moset lyckades han också att få in de där underbara nördiga dansstegen under kvällen som gjorde att alla vek sig av skratt. Det blev en otroligt rolig kväll.

Back to the 80's

Livets gång

Helgen som gick bjöd på oväntade händelser. Vi var hemma i Karlstad och hälsade på och under fredagsnatten ringde min mormor hem till mamma flera gånger under natten. Väldigt olikt henne. Hon var orolig, såg folk i lägenheten och pratade osammanhängande. Hon har under några veckors tid sagt att hon ibland ser oss barnbarn i sin lägenhet, när vi inte är där. Hon säger att hon brukar prata med oss, men när vi inte svarar så förstår hon att vi inte är där på riktigt. Men när hon i fredags natt ringde flera gånger under natten gjorde hon oss riktigt oroliga. Så jag, mamma och min lillasyster åkte dit på lördag morgon för att se hur det var med henne. 

Min mormor är en riktigt pigg och fräsch 82-åring som är ute och går promenader varje dag och går även på gympa två gånger i veckan. Hon har aldrig vart inlagd på sjukhus tidigare. Så när hon släppte in oss på lördagsmorgonen kändes det väldigt olustigt när hon pratade osammanhängande och pekade på soffan och pratade med folk som inte var där. Vi ringde i hemlighet till rådgivningen för att höra hur vi skulle gå tillväga och fick beskedet att vi skulle ta henne till akuten så snart vi kunde. Det kunde vara en hjärnblödning, demens eller en urinvägsinfektion som orsakat förvirringen och hallucinationerna.

Att få mormor att åka till sjukhuset var inte enkelt. Hon vägrade helt enkelt. Men jag hade bestämt mig att inte lämna lägenheten utan henne och tänkte att detta må vara jobbigt, men det kan vara ett av de viktigaste beslut jag fattat. Mormor blev jättearg och skällde på oss. Så har jag aldrig sett henne och det var riktigt jobbigt att gå emot henne och mer eller mindre tvinga med henne ut i bilen. Men tillslut lyckades vi och det kändes så skönt.

Väl på akuten undersökte de henne och det visade sig att hon hade skyhögt blodtryck - 240 i övertryck och hon svarade dåligt på kommandon från läkaren. De la in henne direkt för vidare tester och observation. Nu, efter många tester, kan man se att hon har haft en hjärnblödning och nu har blodtrycket lagt sig. Hon börjar också antagligen att bli dement. Nu ska hon få en egen vårdplan och hemtjänst och det känns skönt att veta att vi gjorde rätt som tvingade dit henne.

Men det känns ändå tungt i hjärtat. Hon är fortfarande inlagd på sjukhuset och trivs inte alls där. Hon ser en massa otrevliga syner, sover inte på nätterna, rymmer därifrån och är nog allmänt rädd, orolig och otrygg. Det känns inte kul alls, men det är väl bara att hoppas på att det kommer att bli bättre när läkarna hittar rätt medicinering och hon blir lugnare igen. 

Tänker på dig mormor. Allt kommer att bli bra.

Att ge för att ge

På kursen som jag berättade om i senaste inlägget fick jag flera nya tankar om hur jag hittills valt att leva mitt liv och hur jag vill leva i framtiden. Efter många processer var en av mina viktigaste insikter att jag vill bli bättre på att visa uppskattning och ge beröm till de jag tycker om. Jag mår bra när de som står mig nära mår bra.

Visa uppskattning kan man göra på många sätt. Att berätta vad någon annan betyder för mig, är ett av mina favoritsätt. Jag tror att det är lätt att tro att folk bara ska veta det. Genom tankeläsning eller nåt. Men det berör verkligen. Prova, om du inte tror mig!

Jag testade detta under några månader förra året. Varje torsdag hyllade jag en person som inspirerar mig i en Thursday Tribute. Jag gjorde också ett handgjort kort och skickade hem till personen där jag skrev hur de påverkat mig och vad de betydde för mig. Det var jättekul och blev väldigt uppskattat!

Nu har jag tänkt att jag ska testa detta med mina vänner. Kanske inte lika kul för er bloggläsare kanske, som inte kommer att få lika mycket inspirerande länkar, men desto viktigare för mig. Korten kan jag dock visa upp. Jag började direkt jag kom hem och skickade min första kärleksförklaring till en mycket go vän. Så snart hon mottagit kortet skrev hon att jag inte bara hade gjort hennes dag, utan hela hennes månad! =)

En kärleksförklaring till min fina vän

Under denna veckan fick en av mina finaste jobbarkompisar veta att hon fått ett nytt jobb. Ett drömjobb. Underbart! Segrar ska firas och därför tyckte jag att hon var värd en stor bukett med färgglada blommor och ett alldeles eget kort. Även hon blev så glad att jag tyckte mig se hennes ögon lite extra blöta.

Ett kort till en tjej som fått ett drömjobb

Så vad kan man säga om detta. Att göra folk glada är så enkelt och så underbart samma gång. Det handlar bara om att se och bry sig om. Och att ge för att ge, inte att ge för att få.

Närvaro. Förtroende. Kärlek.

Förra veckan fick jag förmånen att åka på en ledarskapskurs. Det var Stephen Coveys "7 habits of highly effective people" och under tre fullspäckade dagar fick vi fundera mycket kring oss själva och hur vi hittills valt att leva våra liv. Kursen går ut på att gå igenom de 7 vanor som man har sett är gemensamma för de människor och företag som lyckas både vara lönsamma/framgångsrika och lyckliga. Vi fick bland annat lära oss att vara proaktiva, att börja med slutet i sikte, att göra det viktigaste först, att skapa synergier, att vara goda lyssnare och att hitta den balans i livet som ger oss energi. Vi fick även identifiera vår viktigaste roller i livet och skriva ner vår livsuppgift. Underbart befriande! Och snacka om att hitta tillbaka till det liv som man vill leva.

Jag tycker att det är så otroligt inspirerande att jobba med personlig utveckling. Hela den här kursen fick mig att tänka mycket tillbaka på en längre och djupare kurs jag tidigare gått - NLP. Jag utbildade ju mig till personlig coach år 2002 och jobbade sedan med coaching för att hjälpa andra att nå sina mål. Detta är en bit som jag verkligen saknar idag. Att få människor att växa är bland det finaste jag vet. Och tre andra ord som är fina på riktigt är: Närvaro. Förtroende. Kärlek. Det ska jag leva för att fylla mitt liv med.

Under kursen fick vi ta del av en text av underbara Marianne Williamson. Den har jag läst många gånger sedan dess. Och den blir bara bättre och bättre. Den stärker mig. Den ger mig perspektiv. Så en lördagskväll som denna så, bjuder jag på texten och hoppas att även du får tillfällighet att se ditt eget ljus och känna dig värdefull. Ibland behöver man göra något nytt för att bryta gamla mönster. Du kan börja redan nu med att visa din uppskattning för någon som du bryr dig om. Gå och gör någon glad! Det ska jag göra nu.

Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga. 

Det vi fruktar mest är att vi har omätliga krafter. 

Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest. 

Vi frågar oss, vem är jag att vara briljant, underbar, begåvad och fantastisk? 

Men hur skulle du kunna vara något annat? Du är ett av Guds barn. 

Världen är inte behjälpt av att du låtsas vara obetydlig.  

Det finns inget upplyst i att krympa 

så att andra människor i din närhet slipper känna sig osäkra. 

Vi är skapta för att briljera, så som barn gör. 

Vi är födda för att förverkliga den Guds härlighet som finns inom oss. 

Den finns inte bara i några av oss, den finns i alla. 

Och när vi låter vårt eget ljus skina, Ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma. När vi har frigjorts från vår egen rädsla,  

frigör vår närvaro automatiskt andra. 

Marianne Williamson 

Våra bröllopsinbjudningar

Det är många som planerar bröllop nuförtiden! Och just nu verkar tiden vara inne för många att planera sina bröllopsinbjudningar. Jag brukar få någon fråga i veckan på mail året om, angående den bröllopsinbjudan som vi gjorde till vårt bröllop, men de senaste veckorna har frekvensen på frågor om bröllopsinbjudningar ökat markant och har kommit upp till 5-10 i veckan. Helt underbart tycker jag! Jag får ju ta del av era underbara bröllopshistorier ifrån blivande fruar (och en och annan blivande make) och svara på frågor.

Det är många som mailar och säger att ni har blivit inspirerade av någon del av min bröllopsserie. Det blir jag jätteglad av höra! Det var ju lite det som var meningen. Det är faktiskt 5 brudar som har skrivit och berättat att de ska gifta sig i sommar i Rottneros park, där vi gifte oss, och att jag har inspirerat dem till det. Det är också många som ställer frågor, och eftersom många ställer liknande frågor, så tänkte jag att svarar på de vanligaste frågorna i ett blogginlägg, så kan ni alla ta del av dem. Skulle det dyka upp fler/nya frågor, så är det bara att ställa dem som en kommentar till detta inlägg eller maila dem till mig, så svarar jag så gott jag kan! Mer om hur jag gjorde inbjudan hittar ni i detta tidigare inlägg.

Vår 7-sidiga booklet

Vanliga frågor och svar

1. Vad heter typsnittet ni använde som rubriker?

- Scriptina 

2. Hur fäste du boken?

- Jag häftade den med vanlig häftklammer. Sedan fäste jag den skimrande tapetbiten ovanpå för att dölja det.

3. Hur gjorde du stämpeln?

- Jag desinade den i InDesign och beställde den som en jpg-bild hos ett företag som tillverkar stämplar. Det finns många om man googlar, men jag gjorde det hos MyCards.se.

4. Vad har du använt för papper?

- Jag hade vit cardstock med canvas-struktur som yttersidor och 300 g skimrande vit kartong som insidor.

5. Tar du emot beställningar på bröllopsserier?

- Ja, det gör jag gärna. Jag designar den efter era önskemål och alla inbjudningar och bröllopsserier är handgjorda av högsta kvalitet och helt unika. Pris beror helt på era önskemål om hur de ska vara utformade och hur mycket material det går åt.

6. Hur gjorde du klisterlappen som förseglade boken?

- Jag köpte vanliga kontor-klisternärken i den storlek jag ville ha och skrev ut tvärs över hela. Då hamnade texten lite olika på alla klistermärken.

7. Vilken storlek är bookleten i?

- Jag tror att den blev 15 x 10 cm

8. Hur gjorde du klisterlappen som förseglade boken?

- Jag köpte vanliga kontorsetiketter på ett A4 i den storlek jag ville ha och skrev ut tvärs över hela. Då hamnade texten lite olika på alla klistermärken.

9. Vad är embossing?

- Embossing är att man snabbt smälter ett plastpulver som gör att ytan upphöjs i ett relief-tryck när det stelnar. Man stämplar först den text man vill ha med genomskinlig stämpeldyna, häller på embossingpulver i valfri färg ovanpå för att sedan hälla tillbaka pulvret i burken. Kvar fastnar pulvret där man stämplat och det värmer man med en embossingpistol. Resultatet blir fantastiskt och lyxigt. Detta är en av mina favorittekniker.

10. Hur band ni fast vägbeskrivningen i bookleten?

Vi vek den två gånger, gjorde fyra hål i sidan där den skulle vara och fäste den sedan med silverband med rosett. Då kunde gästerna plocka ut kartan och ta den med på färden till bröllopet.

Lycka till alla blivande brudar och hör gärna av er på vägen!

Att inreda med färg

Det här med inredning är ju ett spännande kapitel. Kul och svårt, tycker jag. Det var med skräckblandad förtjusning som jag insåg att jag skulle få inreda ett hus helt från början. Vi visste att vi ändå ville byta ut en hel del möbler som vi hade i gamla lägenheten så då fick vi fundera helt från början. Vilken stil vill vi ha. Vilka färger? Och strukturer? Förutsättningarna var ganska enkla. Det är ett ljust hus med stora fönster, högt till tak och vita väggar.

Jag har funderat lite på vad det är som gör att jag fastnar för något. Vad det är som inspirerar mig. Ofta är det en färg eller en känsla tror jag. I förra lägenheten hade vi mycket kontraster och starka färger. Mycket svart, vitt och en stark kontrastfärg. Det passade liksom in där. Men i det här huset är känslan annorlunda. Här känner jag mig lugn, lycklig och harmoniskt. Här kände jag direkt att jag ville ha ljusa färger. Inte vitt och sterilt, men ljust och välkomnande.

Jag måste ha en bra och enkel bas och en tydlig målbild innan det är dags för att köpa möbler. Gärna en visuell målbild. Och den kommer ofta väldigt slumpmässigt. Som den bild som jag har haft som grund nu till vår nedervåning. Det är nästan skrattretande. Jag har ingen aning om vad jag sökte efter, men jag bildgooglade jag på något i alla fall och av någon anledning så hittar jag en skärmpump av när Carola är gäst hos Malou i Efter tio. Så här såg den ut:

Inspirationsbild

Nej, jag är ingen större Carola-fan och Nej, jag brukar inte titta på Efter tio. Jag tror att det var hyllan i bakgrunden jag letade efter. Hur som helst. Detta skedde ungefär ett halvår innan vi köpte huset. Jag såg bilden och sparade ner den i min inspirationsmapp på datorn, som jag brukar göra när jag ser något jag gillar. Över ett halvår senare öppnar jag min inspirationsmapp igen för att se på bilder jag sparat ner i inredningsmappen och hittar den här. Och när jag ser den, ser jag också vilken härlig färgharmoni den har. Jag funderar lite och öppnar den sen i mitt favortitprogram: Kuler. Det är guds gåva till alla oss som gillar att tänka utifrån färger. Man kan enkelt skapa färgkombinationer och se hur de matchar, få inspiration av andra och hämta färger ifrån foton/bilder. Jag punkterade de färger jag gillade i bilden:

Punktering av favoritfärgerna

Jag valde ljusa, fina och både varma och kalla toner. Och ut kom en färgkombination färdig med CMYK-koder. Efter lite justeringar kom det sedan en färdig remsa ut som jag genast kände att jag ville inreda mitt hus med. Ni som har följt mig ett tag har väl märkt att jag ofta återkommer till olika nyanser av turkos. Varför vet jag egentligen inte. Men min gissning är det påminner mig om vatten. Tropiskt hav. Sol och värme. Semester och bad. Och den här kombinationen är verkligen som en strand med ljus sand och genomskinligt vatten.

Mina färger: Varm ljusgrå, cremevit, ljus och sval turkos, sand och en kall mörkbrun

Detta är en enkel basic-skala som jag har valt att använda som guide när jag börjat leta möbler. Den är också oerhört praktisk. Man kan enkelt byta ut den turkosa färgen mot en helt annan (exempelvis lila. grön eller rosa) och ändå ha kvar resten av möblerna. Sedan är det bara att bestämma vilka färger som ska vara mest förekommande och vilka strukturer man vill ha. Lätt som en plätt! =)

Soffa med kuddar

Ljus, men inte vit. Så lät våra önskemål om färg på soffan. Så det fick bli en soffa i sandfärgen ifrån min lilla palett. Då kunde vi ha mediemöbeln och soffbordet i helvitt utan att det känns sterilt. Sedan gick jag och letade efter tyger i mina färger att sy kuddfodral av. När man väl har valt 2-3 basfärger att inreda det mesta med, behöver man inte så mycket av de andra färgerna för att det ska kännas som det finns en röd tråd i rummet.

Sandhyllan

Våra vägghyllor med sand ifrån resmål vi vart på följde självklart med från lägenheten. Den har visat sig vara väldigt uppskattad och många som här är stannar där för att titta och fråga. Kul och personligt! Sanden matchar ju sofforna oförskämt bra och jag har även placerat ett par böcker där, som plockar upp färgerna igen. Nu skulle jag bara vilja att burkarna utökas med fler resmål snart... 

Vardagsrummet

Så här är en översiktsbild av vårt vardagsrum som det ser ut just nu. Lite väl överexponerad bild kanske, men det står vita orkidéer i fönstren. I det här rummet trivs jag otroligt bra! Det känns harmoniskt. Och om du inte har vart inne i Adobes gratisprogram Kuler, så kan jag verkligen tipsa om det!

Har man ingen rabatt får man väl bygga en

För några veckor sedan beställde vi en häck och igår var det dags att hämta den. Det blir en oxbärshäck som blir tät och fin. Vi hade redan grävt upp jorden där den skulle vara, så vi hade nog tänkt att det skulle gå ganska lätt att bara kasta ner dem. Men när vi kommit hem med allt vi behövde för att plantera så insåg vi att det skulle bli ett större projekt trots allt.

Häck med tillbehör

Grejen var att när vi väl stod i blombutiken så började vi titta på fröer och lökar. De flesta av dem skulle planteras ni i september/oktober. Jag har alltid velat ha en egen liten rabatt att plantera blommor i och nu när vi flyttat till hus så ser jag min chans. Jag har fått röda, fina tulpanlökar i inflyttningspresent och nu när vi stod i affären så började vi kika på fler fina blommor att sätta i rabatten. Vi har äntligen bestämt att i vi saknar lite liv och färg uppe i vänstra hörnet i trädgården och där ska jag få en liten rabatt. Vi stod länge och väl och valde sorter och försökte tänka på både höjd, struktur, färg och blomningstider. Det var många som såg frågande ut när vi tagit upp en stor golvyta i affären där vi la ut bilder på blommorna tills vi blev nöjda.

Tulpaner, hyacinter, vårstjärnor ska planteras

Sedan satte vi igång med våra projekt. Robban ansvarade för häcken. Den ser ut att bli grymt fin. Vi har grävt ner plantorna 20-30 cm och har ca 30 cm mellan plantorna. Jorden är en blandning av matjord, planteringsjord, lite sten och grus, kogödsel och torvmull. Det ska nog häcken må bra av. Sedan var det bara att vattna massor och låta den gå in i vila inför hösten.

Robban planterar häck

Mitt lilla planteringsprojekt tog sig också framåt. Jag började med att gräva ur ganska mycket. Rabatten har fått platsen runt ett stort träd, så det fanns massa smårötter och ogräs som skulle bort innan det kunde börja bli fint. Sedan fyllde vi på ny jord, stoppade ner lökarna, på med mer blandad, näringsrik jord och sedan vattna. För att rabatten skulle synas lite mer, köpte vi små marksten som jag la ut in två halvcirklar i kanten av rabatten. Längst in mot trädet kommer jag att plantera prydnadsgräs, men det gör man inte förrän snön är borta har jag förstått och utanför kommer vi att så upp mer vanligt gräs. Så nu är det bara att vänta till våren. Antingen kommer det upp något färgglatt och fint när snön smälter bort, eller så gör det inte det. Vi får väl se.

Min nya rabatt

Namnsmycken

Äntligen har min kreativa sida vaknat till liv igen! Jag har haft så mycket att göra på sistone, att helgerna mest har gått åt till att vila upp mig på. Men nu har det pysslats. Mest har jag tillverkat beställningar än så länge, men imorgon ska jag skapa helt nya saker. Som det här namnsmycket till exempel. Det är ett halsband i silver på läderrem med barnens namn ingraverat.

Halsband med rund tag på läderband

Mjuka paket

Idag har vart en riktigt tråkdag. Jag har  vart sur och trött. Den började med att jag gick upp omänskligt tidigt för att ta mig ända in till stan för att hinna med morgontåget till Göteborg. Där skulle jag på ett spännande möte som jag länge sett fram emot. Robban skulle köra mig till pendeln, men vi kom lite försent så vi fick fortsätta ända in till stan. Jag kom i tid till T-centralen. Problemet var bara att tåget inte gjorde det. De uppdaterade tiden med 5 minuter i tager och efter 15 minuter rullar det äntligen in. Jag går på, hämtar en kaffe, öppnar datorn och sätter mig tillrätta. Och där satt jag i 45 minuter till. Problemet var bara att tåget fortfarande inte hade lämnat perrongen. Tillslut insåg jag att jag kommer inte bara komma försent till mitt möte, jag skulle inte ens hinna ta mitt tåg tillbaka i eftermiddag. Så jag fick snällt hoppa av igen - på Stockholms C.

Så den här dagen kom jag aldrig in i liksom. Nu hade jag tur och fick mötet ombokat till på onsdag, så då försöker vi igen. Bättre lycka nästa gång!

I helgen som gick har jag jag mest latat mig. Och pysslat lite. Det var nämligen första helgen på väldigt länge där jag inte hade något inplanerat. Det där är något som oftast bara är skönt, men som ibland kan vara lite stressande och tråkigt. I helgen var det bara skönt. Jag behövde vila upp mig. Men så har jag också virkat lite. En beställning på två par Baby-Converse blev det. Nu börjar virkningen ta sig. Jag lärde ju mig själv i våras genom att se på you-tube-filmer och nu börjar jag fatta galoppen. Skorna blir fortfarande lite olika stora (antar att jag spänner tråden olika hårt) men det blir inte som det var i början dör jag kunde virka 10 skor i samma storlek, men ingen matchade någon annan. Det är flera som frågat om beställningar på dojjorna, och nu när jag börjar behärska tekniken kanske jag kommer att ta emot fler beställningar. Jag måste ju träna om inte annat! Är någon sugen, så skicka ett mail! De kan göras i rött, blått, rosa och grått än så länge.

Virkade Baby-Converse

Finns i blått, rött, grått och rosa