Hur mycket njuter du i ditt liv? Att tillåta sig njuta kan vara en av de viktigaste nycklarna till att leva ett lyckligt liv. Det fick jag lära mig förra helgen när jag och Robban testade Chokladyoga. Efter ett tufft yogapass som var både utmanande, lugnande och stärkande på samma gång, var sinnesnärvaron total. Då kom chokladpralinerna. Snacka om att sätta spinn på belöningssystemet!
Det var en kul kombination och instruktören Elisabeth hade satt samman ett pass som passade både mig och Robban. Vi tränar en hel del båda två, men oftast bara muskelträning. Inte så mycket rörlighet, stabilitet och smidighet, så här fick vi en bra kompletterande pass. Jag hade bara provat på yoga en gång tidigare, men jag blev verkligen positivt överraskad. Kan verkligen rekommenderas om man vill hitta på något mysigt, njutningsfullt och hälsosamt med sina vänner.
tisdag 31 januari 2012
söndag 15 januari 2012
Kreativitetsplanering
Denna helg har jag äntligen tagit mig tid för lite kreativitet. Jag har haft en hel del beställningar att tillverka, en bröllopsinbjudningar att färdigställa och en hel del nya idéer har äntligen börjat ta fart. Några av dem kan till och med bli verklighet inom kort.
Så har även en kreativ plan tagits fram. Är det något jag är duktig på så är det att sätta upp målsättningar för mig själv och en plan för hur jag ska ta mig dit. Detta är något jag gör på de flesta delar i mitt liv, men jag har aldrig gjort det för mitt skapande. Det känns som om kreativitet är något man inte ska planera eller sätta upp mål för, men jag har börjat tänka om. Det var längesen jag satt nästan en hel dag och bara var kreativ, som jag gjort idag. Och jag tror att det beror på att jag inte prioriterar det. För jag vet ju inte riktigt var det kommer att leda. Bestämmer jag mig å andra sidan för vad jag vill göra och när, så tror jag att det kommer bli mer gjort helt enkelt. Så jag har tagit fram en kreativ planering fram till sommaren. Så får vi väl se om det hjälper.
Här är något av det jag har jobbat med i helgen. Bröllopsinbjudningarna visar jag upp senare, efter det att jag vet att de är utskickade till de inbjudna.
Så har även en kreativ plan tagits fram. Är det något jag är duktig på så är det att sätta upp målsättningar för mig själv och en plan för hur jag ska ta mig dit. Detta är något jag gör på de flesta delar i mitt liv, men jag har aldrig gjort det för mitt skapande. Det känns som om kreativitet är något man inte ska planera eller sätta upp mål för, men jag har börjat tänka om. Det var längesen jag satt nästan en hel dag och bara var kreativ, som jag gjort idag. Och jag tror att det beror på att jag inte prioriterar det. För jag vet ju inte riktigt var det kommer att leda. Bestämmer jag mig å andra sidan för vad jag vill göra och när, så tror jag att det kommer bli mer gjort helt enkelt. Så jag har tagit fram en kreativ planering fram till sommaren. Så får vi väl se om det hjälper.
Här är något av det jag har jobbat med i helgen. Bröllopsinbjudningarna visar jag upp senare, efter det att jag vet att de är utskickade till de inbjudna.
Ett kort till en vän som var i behov av en kram
Hjärtformad Änglaklocka med budskap och vita pärlor
Ytterligare en Änglaklocka med budskap
Etiketter:
Handgjorda kort,
Handgjorda smycken,
Vardag
onsdag 11 januari 2012
Det kom ett brev...
... som väckte min lust till bloggen till liv igen. Igår fick jag världens gulligaste mail av en tjej som fullkomligt älskade min bröllopsblogg. Hon beskrev hur hon lusläste den inför sitt stundande bröllop och hur mycket inspiration och tips hon fått. Ja, hon kallade mig till och med sin egen wedding planner! =)
Efter ett sånt mail kan man bara inte låta bli att gå in och kika igen här på bloggen. Ni är många som varje dag går in och kollar om jag har uppdaterat, och oj vad besvikna ni måste blivit många gånger. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga till mitt försvar. Jag har bara inte haft tid. Och när jag har haft tid så har jag inte haft lust att blogga. Så istället för att komma med stora ursäkter och löften inför framtiden så medger jag att jag vart skitkass men kan samtidigt konstatera att det är kul att vara tillbaka igen.
Jag hoppas att ni fick ett bra slut på förra året och en fantastisk start på det nya. Det har jag med fått. Veckan mellan jul och nyår spenderades främst i ryggläge och främst med två aktiviteter. Antingen har jag inte gjort något (spelat tv-spel) eller så har jag landat i mig själv och funderat på framtiden. Det har vart oerhört härligt och nu känner jag mig grundad, lugn och nyfiken på det nya året. Om någon annan känner ett behov av att pausa en stund ifrån livet för att reflektera och fundera lite, så kan jag verkligen rekommendera floating som ett alternativ för lugn och ro.
Jag känner mig hoppfull om det nya året och därför inleder jag det nya året med en av mina favoritcitat av fantastiska Marianne Williamson. Här hittar jag styrka när jag behöver:
Efter ett sånt mail kan man bara inte låta bli att gå in och kika igen här på bloggen. Ni är många som varje dag går in och kollar om jag har uppdaterat, och oj vad besvikna ni måste blivit många gånger. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga till mitt försvar. Jag har bara inte haft tid. Och när jag har haft tid så har jag inte haft lust att blogga. Så istället för att komma med stora ursäkter och löften inför framtiden så medger jag att jag vart skitkass men kan samtidigt konstatera att det är kul att vara tillbaka igen.
Jag hoppas att ni fick ett bra slut på förra året och en fantastisk start på det nya. Det har jag med fått. Veckan mellan jul och nyår spenderades främst i ryggläge och främst med två aktiviteter. Antingen har jag inte gjort något (spelat tv-spel) eller så har jag landat i mig själv och funderat på framtiden. Det har vart oerhört härligt och nu känner jag mig grundad, lugn och nyfiken på det nya året. Om någon annan känner ett behov av att pausa en stund ifrån livet för att reflektera och fundera lite, så kan jag verkligen rekommendera floating som ett alternativ för lugn och ro.
Jag känner mig hoppfull om det nya året och därför inleder jag det nya året med en av mina favoritcitat av fantastiska Marianne Williamson. Här hittar jag styrka när jag behöver:
Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga.
Det vi fruktar mest är att vi har omätliga krafter.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss, vem är jag att vara briljant, underbar, begåvad och fantastisk?
Men hur skulle du kunna vara något annat?
Du är ett av Guds barn.
Världen är inte behjälpt av att du låtsas vara obetydlig.
Det finns inget upplyst i att krympa så att andra människor i din närhet slipper känna sig osäkra.
Vi är skapta för att briljera, så som barn gör.
Vi är födda för att förverkliga den Guds härlighet som finns inom oss.
Den finns inte bara i några av oss, den finns i alla.
Och när vi låter vårt eget ljus skina, ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.
När vi har frigjorts från vår egen rädsla,
frigör vår närvaro automatiskt andra.
Etiketter:
Vardag
fredag 2 december 2011
Hårda klappar
Nu börjar det bli dags för planering av julklappar. Det märks inte minst på mina smyckesbeställningar som har ökat markant de senaste två veckorna. Tveka inte att skicka ett mail om du har sett ett smycke på bloggen som du skulle vilja ge till någon du har kär. I kategorin Handgjorda smycken hittar du en hel massa varianter på vad folk innan dig har köpt av mig. Eller så kan man göra som Johanna och fråga om något helt annat. Hon ville ha ett svart-vitt smycke med stora pärlor för att ge till sin syster, så jag gjorde ett till henne.
Svartvitt pärlarmband med budskap
Etiketter:
Handgjorda smycken
fredag 25 november 2011
Back to the 80's
Trots att helgen som gick innebar oväntade tråkigheter, så fanns det även roliga inslag. Som Helenas 80-tals fest till exempel. Att ha temafest innebär alltid att isen bryts mycket tidigare och så klart även denna gång. Att få återuppliva 80-talet igen väckte både härliga och hemska minnen till liv. Det blev asgarv så fort någon kom innanför dörren och med en playlist med 80-tals musik var dansgolvet fyllt innan vi ens satt oss till bords.
Jodå, det är han som kallas Snygg-Robban...
Det var riktigt kul att gå igenom hela klädprocessen. Vi antog att de flesta skulle komma med benvärmare, pastellfärger och som coola pudelrockare. Vi ville göra något annorlunda. Vi ville hylla det lite töntiga 80-talet och det otroligt fula. Det var ju för mycket av allt. Mönster och färger till exempel. Så därifrån hämtade jag min outfit.
Robbans kläder... ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. =) Han fick låna en underbar peruk av en kompis och det var vä ldär någonstans det gick utför... Jag och lillasyster åkte till Gengåvan för att fynda. Och OJ vad vi fyndade! =) Visst blev han fin? Som grädde på moset lyckades han också att få in de där underbara nördiga dansstegen under kvällen som gjorde att alla vek sig av skratt. Det blev en otroligt rolig kväll.
Back to the 80's
Etiketter:
Vardag
tisdag 22 november 2011
Livets gång
Helgen som gick bjöd på oväntade händelser. Vi var hemma i Karlstad och hälsade på och under fredagsnatten ringde min mormor hem till mamma flera gånger under natten. Väldigt olikt henne. Hon var orolig, såg folk i lägenheten och pratade osammanhängande. Hon har under några veckors tid sagt att hon ibland ser oss barnbarn i sin lägenhet, när vi inte är där. Hon säger att hon brukar prata med oss, men när vi inte svarar så förstår hon att vi inte är där på riktigt. Men när hon i fredags natt ringde flera gånger under natten gjorde hon oss riktigt oroliga. Så jag, mamma och min lillasyster åkte dit på lördag morgon för att se hur det var med henne.
Min mormor är en riktigt pigg och fräsch 82-åring som är ute och går promenader varje dag och går även på gympa två gånger i veckan. Hon har aldrig vart inlagd på sjukhus tidigare. Så när hon släppte in oss på lördagsmorgonen kändes det väldigt olustigt när hon pratade osammanhängande och pekade på soffan och pratade med folk som inte var där. Vi ringde i hemlighet till rådgivningen för att höra hur vi skulle gå tillväga och fick beskedet att vi skulle ta henne till akuten så snart vi kunde. Det kunde vara en hjärnblödning, demens eller en urinvägsinfektion som orsakat förvirringen och hallucinationerna.
Att få mormor att åka till sjukhuset var inte enkelt. Hon vägrade helt enkelt. Men jag hade bestämt mig att inte lämna lägenheten utan henne och tänkte att detta må vara jobbigt, men det kan vara ett av de viktigaste beslut jag fattat. Mormor blev jättearg och skällde på oss. Så har jag aldrig sett henne och det var riktigt jobbigt att gå emot henne och mer eller mindre tvinga med henne ut i bilen. Men tillslut lyckades vi och det kändes så skönt.
Väl på akuten undersökte de henne och det visade sig att hon hade skyhögt blodtryck - 240 i övertryck och hon svarade dåligt på kommandon från läkaren. De la in henne direkt för vidare tester och observation. Nu, efter många tester, kan man se att hon har haft en hjärnblödning och nu har blodtrycket lagt sig. Hon börjar också antagligen att bli dement. Nu ska hon få en egen vårdplan och hemtjänst och det känns skönt att veta att vi gjorde rätt som tvingade dit henne.
Men det känns ändå tungt i hjärtat. Hon är fortfarande inlagd på sjukhuset och trivs inte alls där. Hon ser en massa otrevliga syner, sover inte på nätterna, rymmer därifrån och är nog allmänt rädd, orolig och otrygg. Det känns inte kul alls, men det är väl bara att hoppas på att det kommer att bli bättre när läkarna hittar rätt medicinering och hon blir lugnare igen.
Tänker på dig mormor. Allt kommer att bli bra.
Etiketter:
Vardag
onsdag 9 november 2011
Att ge för att ge
På kursen som jag berättade om i senaste inlägget fick jag flera nya tankar om hur jag hittills valt att leva mitt liv och hur jag vill leva i framtiden. Efter många processer var en av mina viktigaste insikter att jag vill bli bättre på att visa uppskattning och ge beröm till de jag tycker om. Jag mår bra när de som står mig nära mår bra.
Visa uppskattning kan man göra på många sätt. Att berätta vad någon annan betyder för mig, är ett av mina favoritsätt. Jag tror att det är lätt att tro att folk bara ska veta det. Genom tankeläsning eller nåt. Men det berör verkligen. Prova, om du inte tror mig!
Jag testade detta under några månader förra året. Varje torsdag hyllade jag en person som inspirerar mig i en Thursday Tribute. Jag gjorde också ett handgjort kort och skickade hem till personen där jag skrev hur de påverkat mig och vad de betydde för mig. Det var jättekul och blev väldigt uppskattat!
Nu har jag tänkt att jag ska testa detta med mina vänner. Kanske inte lika kul för er bloggläsare kanske, som inte kommer att få lika mycket inspirerande länkar, men desto viktigare för mig. Korten kan jag dock visa upp. Jag började direkt jag kom hem och skickade min första kärleksförklaring till en mycket go vän. Så snart hon mottagit kortet skrev hon att jag inte bara hade gjort hennes dag, utan hela hennes månad! =)
Under denna veckan fick en av mina finaste jobbarkompisar veta att hon fått ett nytt jobb. Ett drömjobb. Underbart! Segrar ska firas och därför tyckte jag att hon var värd en stor bukett med färgglada blommor och ett alldeles eget kort. Även hon blev så glad att jag tyckte mig se hennes ögon lite extra blöta.
Så vad kan man säga om detta. Att göra folk glada är så enkelt och så underbart samma gång. Det handlar bara om att se och bry sig om. Och att ge för att ge, inte att ge för att få.
Visa uppskattning kan man göra på många sätt. Att berätta vad någon annan betyder för mig, är ett av mina favoritsätt. Jag tror att det är lätt att tro att folk bara ska veta det. Genom tankeläsning eller nåt. Men det berör verkligen. Prova, om du inte tror mig!
Jag testade detta under några månader förra året. Varje torsdag hyllade jag en person som inspirerar mig i en Thursday Tribute. Jag gjorde också ett handgjort kort och skickade hem till personen där jag skrev hur de påverkat mig och vad de betydde för mig. Det var jättekul och blev väldigt uppskattat!
Nu har jag tänkt att jag ska testa detta med mina vänner. Kanske inte lika kul för er bloggläsare kanske, som inte kommer att få lika mycket inspirerande länkar, men desto viktigare för mig. Korten kan jag dock visa upp. Jag började direkt jag kom hem och skickade min första kärleksförklaring till en mycket go vän. Så snart hon mottagit kortet skrev hon att jag inte bara hade gjort hennes dag, utan hela hennes månad! =)
En kärleksförklaring till min fina vän
Under denna veckan fick en av mina finaste jobbarkompisar veta att hon fått ett nytt jobb. Ett drömjobb. Underbart! Segrar ska firas och därför tyckte jag att hon var värd en stor bukett med färgglada blommor och ett alldeles eget kort. Även hon blev så glad att jag tyckte mig se hennes ögon lite extra blöta.
Ett kort till en tjej som fått ett drömjobb
Så vad kan man säga om detta. Att göra folk glada är så enkelt och så underbart samma gång. Det handlar bara om att se och bry sig om. Och att ge för att ge, inte att ge för att få.
Etiketter:
Handgjorda kort,
Vardag
lördag 5 november 2011
Närvaro. Förtroende. Kärlek.
Förra veckan fick jag förmånen att åka på en ledarskapskurs. Det var Stephen Coveys "7 habits of highly effective people" och under tre fullspäckade dagar fick vi fundera mycket kring oss själva och hur vi hittills valt att leva våra liv. Kursen går ut på att gå igenom de 7 vanor som man har sett är gemensamma för de människor och företag som lyckas både vara lönsamma/framgångsrika och lyckliga. Vi fick bland annat lära oss att vara proaktiva, att börja med slutet i sikte, att göra det viktigaste först, att skapa synergier, att vara goda lyssnare och att hitta den balans i livet som ger oss energi. Vi fick även identifiera vår viktigaste roller i livet och skriva ner vår livsuppgift. Underbart befriande! Och snacka om att hitta tillbaka till det liv som man vill leva.
Jag tycker att det är så otroligt inspirerande att jobba med personlig utveckling. Hela den här kursen fick mig att tänka mycket tillbaka på en längre och djupare kurs jag tidigare gått - NLP. Jag utbildade ju mig till personlig coach år 2002 och jobbade sedan med coaching för att hjälpa andra att nå sina mål. Detta är en bit som jag verkligen saknar idag. Att få människor att växa är bland det finaste jag vet. Och tre andra ord som är fina på riktigt är: Närvaro. Förtroende. Kärlek. Det ska jag leva för att fylla mitt liv med.
Under kursen fick vi ta del av en text av underbara Marianne Williamson. Den har jag läst många gånger sedan dess. Och den blir bara bättre och bättre. Den stärker mig. Den ger mig perspektiv. Så en lördagskväll som denna så, bjuder jag på texten och hoppas att även du får tillfällighet att se ditt eget ljus och känna dig värdefull. Ibland behöver man göra något nytt för att bryta gamla mönster. Du kan börja redan nu med att visa din uppskattning för någon som du bryr dig om. Gå och gör någon glad! Det ska jag göra nu.
Jag tycker att det är så otroligt inspirerande att jobba med personlig utveckling. Hela den här kursen fick mig att tänka mycket tillbaka på en längre och djupare kurs jag tidigare gått - NLP. Jag utbildade ju mig till personlig coach år 2002 och jobbade sedan med coaching för att hjälpa andra att nå sina mål. Detta är en bit som jag verkligen saknar idag. Att få människor att växa är bland det finaste jag vet. Och tre andra ord som är fina på riktigt är: Närvaro. Förtroende. Kärlek. Det ska jag leva för att fylla mitt liv med.
Under kursen fick vi ta del av en text av underbara Marianne Williamson. Den har jag läst många gånger sedan dess. Och den blir bara bättre och bättre. Den stärker mig. Den ger mig perspektiv. Så en lördagskväll som denna så, bjuder jag på texten och hoppas att även du får tillfällighet att se ditt eget ljus och känna dig värdefull. Ibland behöver man göra något nytt för att bryta gamla mönster. Du kan börja redan nu med att visa din uppskattning för någon som du bryr dig om. Gå och gör någon glad! Det ska jag göra nu.
Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga.
Det vi fruktar mest är att vi har omätliga krafter.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss, vem är jag att vara briljant, underbar, begåvad och fantastisk?
Men hur skulle du kunna vara något annat? Du är ett av Guds barn.
Världen är inte behjälpt av att du låtsas vara obetydlig.
Det finns inget upplyst i att krympa
så att andra människor i din närhet slipper känna sig osäkra.
Vi är skapta för att briljera, så som barn gör.
Vi är födda för att förverkliga den Guds härlighet som finns inom oss.
Den finns inte bara i några av oss, den finns i alla.
Och när vi låter vårt eget ljus skina, Ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma. När vi har frigjorts från vår egen rädsla,
frigör vår närvaro automatiskt andra.
Marianne Williamson
Etiketter:
Relationer,
Vardag
måndag 24 oktober 2011
Våra bröllopsinbjudningar
Det är många som planerar bröllop nuförtiden! Och just nu verkar tiden vara inne för många att planera sina bröllopsinbjudningar. Jag brukar få någon fråga i veckan på mail året om, angående den bröllopsinbjudan som vi gjorde till vårt bröllop, men de senaste veckorna har frekvensen på frågor om bröllopsinbjudningar ökat markant och har kommit upp till 5-10 i veckan. Helt underbart tycker jag! Jag får ju ta del av era underbara bröllopshistorier ifrån blivande fruar (och en och annan blivande make) och svara på frågor.
Det är många som mailar och säger att ni har blivit inspirerade av någon del av min bröllopsserie. Det blir jag jätteglad av höra! Det var ju lite det som var meningen. Det är faktiskt 5 brudar som har skrivit och berättat att de ska gifta sig i sommar i Rottneros park, där vi gifte oss, och att jag har inspirerat dem till det. Det är också många som ställer frågor, och eftersom många ställer liknande frågor, så tänkte jag att svarar på de vanligaste frågorna i ett blogginlägg, så kan ni alla ta del av dem. Skulle det dyka upp fler/nya frågor, så är det bara att ställa dem som en kommentar till detta inlägg eller maila dem till mig, så svarar jag så gott jag kan! Mer om hur jag gjorde inbjudan hittar ni i detta tidigare inlägg.
Det är många som mailar och säger att ni har blivit inspirerade av någon del av min bröllopsserie. Det blir jag jätteglad av höra! Det var ju lite det som var meningen. Det är faktiskt 5 brudar som har skrivit och berättat att de ska gifta sig i sommar i Rottneros park, där vi gifte oss, och att jag har inspirerat dem till det. Det är också många som ställer frågor, och eftersom många ställer liknande frågor, så tänkte jag att svarar på de vanligaste frågorna i ett blogginlägg, så kan ni alla ta del av dem. Skulle det dyka upp fler/nya frågor, så är det bara att ställa dem som en kommentar till detta inlägg eller maila dem till mig, så svarar jag så gott jag kan! Mer om hur jag gjorde inbjudan hittar ni i detta tidigare inlägg.
Vår 7-sidiga booklet
Vanliga frågor och svar
1. Vad heter typsnittet ni använde som rubriker?
- Scriptina
2. Hur fäste du boken?
- Jag häftade den med vanlig häftklammer. Sedan fäste jag den skimrande tapetbiten ovanpå för att dölja det.
3. Hur gjorde du stämpeln?
- Jag desinade den i InDesign och beställde den som en jpg-bild hos ett företag som tillverkar stämplar. Det finns många om man googlar, men jag gjorde det hos MyCards.se.
4. Vad har du använt för papper?
- Jag hade vit cardstock med canvas-struktur som yttersidor och 300 g skimrande vit kartong som insidor.
5. Tar du emot beställningar på bröllopsserier?
- Ja, det gör jag gärna. Jag designar den efter era önskemål och alla inbjudningar och bröllopsserier är handgjorda av högsta kvalitet och helt unika. Pris beror helt på era önskemål om hur de ska vara utformade och hur mycket material det går åt.
6. Hur gjorde du klisterlappen som förseglade boken?
- Jag köpte vanliga kontor-klisternärken i den storlek jag ville ha och skrev ut tvärs över hela. Då hamnade texten lite olika på alla klistermärken.
7. Vilken storlek är bookleten i?
- Jag tror att den blev 15 x 10 cm
8. Hur gjorde du klisterlappen som förseglade boken?
- Jag köpte vanliga kontorsetiketter på ett A4 i den storlek jag ville ha och skrev ut tvärs över hela. Då hamnade texten lite olika på alla klistermärken.
9. Vad är embossing?
- Embossing är att man snabbt smälter ett plastpulver som gör att ytan upphöjs i ett relief-tryck när det stelnar. Man stämplar först den text man vill ha med genomskinlig stämpeldyna, häller på embossingpulver i valfri färg ovanpå för att sedan hälla tillbaka pulvret i burken. Kvar fastnar pulvret där man stämplat och det värmer man med en embossingpistol. Resultatet blir fantastiskt och lyxigt. Detta är en av mina favorittekniker.
10. Hur band ni fast vägbeskrivningen i bookleten?
Vi vek den två gånger, gjorde fyra hål i sidan där den skulle vara och fäste den sedan med silverband med rosett. Då kunde gästerna plocka ut kartan och ta den med på färden till bröllopet.
Lycka till alla blivande brudar och hör gärna av er på vägen!
Etiketter:
Bröllop,
Handgjorda kort
tisdag 11 oktober 2011
Att inreda med färg
Det här med inredning är ju ett spännande kapitel. Kul och svårt, tycker jag. Det var med skräckblandad förtjusning som jag insåg att jag skulle få inreda ett hus helt från början. Vi visste att vi ändå ville byta ut en hel del möbler som vi hade i gamla lägenheten så då fick vi fundera helt från början. Vilken stil vill vi ha. Vilka färger? Och strukturer? Förutsättningarna var ganska enkla. Det är ett ljust hus med stora fönster, högt till tak och vita väggar.
Jag har funderat lite på vad det är som gör att jag fastnar för något. Vad det är som inspirerar mig. Ofta är det en färg eller en känsla tror jag. I förra lägenheten hade vi mycket kontraster och starka färger. Mycket svart, vitt och en stark kontrastfärg. Det passade liksom in där. Men i det här huset är känslan annorlunda. Här känner jag mig lugn, lycklig och harmoniskt. Här kände jag direkt att jag ville ha ljusa färger. Inte vitt och sterilt, men ljust och välkomnande.
Jag måste ha en bra och enkel bas och en tydlig målbild innan det är dags för att köpa möbler. Gärna en visuell målbild. Och den kommer ofta väldigt slumpmässigt. Som den bild som jag har haft som grund nu till vår nedervåning. Det är nästan skrattretande. Jag har ingen aning om vad jag sökte efter, men jag bildgooglade jag på något i alla fall och av någon anledning så hittar jag en skärmpump av när Carola är gäst hos Malou i Efter tio. Så här såg den ut:
Jag har funderat lite på vad det är som gör att jag fastnar för något. Vad det är som inspirerar mig. Ofta är det en färg eller en känsla tror jag. I förra lägenheten hade vi mycket kontraster och starka färger. Mycket svart, vitt och en stark kontrastfärg. Det passade liksom in där. Men i det här huset är känslan annorlunda. Här känner jag mig lugn, lycklig och harmoniskt. Här kände jag direkt att jag ville ha ljusa färger. Inte vitt och sterilt, men ljust och välkomnande.
Jag måste ha en bra och enkel bas och en tydlig målbild innan det är dags för att köpa möbler. Gärna en visuell målbild. Och den kommer ofta väldigt slumpmässigt. Som den bild som jag har haft som grund nu till vår nedervåning. Det är nästan skrattretande. Jag har ingen aning om vad jag sökte efter, men jag bildgooglade jag på något i alla fall och av någon anledning så hittar jag en skärmpump av när Carola är gäst hos Malou i Efter tio. Så här såg den ut:
Inspirationsbild
Nej, jag är ingen större Carola-fan och Nej, jag brukar inte titta på Efter tio. Jag tror att det var hyllan i bakgrunden jag letade efter. Hur som helst. Detta skedde ungefär ett halvår innan vi köpte huset. Jag såg bilden och sparade ner den i min inspirationsmapp på datorn, som jag brukar göra när jag ser något jag gillar. Över ett halvår senare öppnar jag min inspirationsmapp igen för att se på bilder jag sparat ner i inredningsmappen och hittar den här. Och när jag ser den, ser jag också vilken härlig färgharmoni den har. Jag funderar lite och öppnar den sen i mitt favortitprogram: Kuler. Det är guds gåva till alla oss som gillar att tänka utifrån färger. Man kan enkelt skapa färgkombinationer och se hur de matchar, få inspiration av andra och hämta färger ifrån foton/bilder. Jag punkterade de färger jag gillade i bilden:
Punktering av favoritfärgerna
Jag valde ljusa, fina och både varma och kalla toner. Och ut kom en färgkombination färdig med CMYK-koder. Efter lite justeringar kom det sedan en färdig remsa ut som jag genast kände att jag ville inreda mitt hus med. Ni som har följt mig ett tag har väl märkt att jag ofta återkommer till olika nyanser av turkos. Varför vet jag egentligen inte. Men min gissning är det påminner mig om vatten. Tropiskt hav. Sol och värme. Semester och bad. Och den här kombinationen är verkligen som en strand med ljus sand och genomskinligt vatten.
Mina färger: Varm ljusgrå, cremevit, ljus och sval turkos, sand och en kall mörkbrun
Detta är en enkel basic-skala som jag har valt att använda som guide när jag börjat leta möbler. Den är också oerhört praktisk. Man kan enkelt byta ut den turkosa färgen mot en helt annan (exempelvis lila. grön eller rosa) och ändå ha kvar resten av möblerna. Sedan är det bara att bestämma vilka färger som ska vara mest förekommande och vilka strukturer man vill ha. Lätt som en plätt! =)
Soffa med kuddar
Ljus, men inte vit. Så lät våra önskemål om färg på soffan. Så det fick bli en soffa i sandfärgen ifrån min lilla palett. Då kunde vi ha mediemöbeln och soffbordet i helvitt utan att det känns sterilt. Sedan gick jag och letade efter tyger i mina färger att sy kuddfodral av. När man väl har valt 2-3 basfärger att inreda det mesta med, behöver man inte så mycket av de andra färgerna för att det ska kännas som det finns en röd tråd i rummet.
Sandhyllan
Våra vägghyllor med sand ifrån resmål vi vart på följde självklart med från lägenheten. Den har visat sig vara väldigt uppskattad och många som här är stannar där för att titta och fråga. Kul och personligt! Sanden matchar ju sofforna oförskämt bra och jag har även placerat ett par böcker där, som plockar upp färgerna igen. Nu skulle jag bara vilja att burkarna utökas med fler resmål snart...
Vardagsrummet
Så här är en översiktsbild av vårt vardagsrum som det ser ut just nu. Lite väl överexponerad bild kanske, men det står vita orkidéer i fönstren. I det här rummet trivs jag otroligt bra! Det känns harmoniskt. Och om du inte har vart inne i Adobes gratisprogram Kuler, så kan jag verkligen tipsa om det!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

















