torsdag 29 januari 2009

En tillfällig boost av självförtorende

Idag känner jag mig bara lycklig! Kanske beror det på att jag äntligen tagit mig ut i verkligheten igen efter sjukstugan här hemma. Jag blir alltid förvånad över hur lång tid det tar att bli normal igen efter att man har varit sjuk. Jag känner mig ju inte sjuk längre när jag håller mig hemma och jobbar på, men så fort jag kommer ut och börjar röra på mig så kommer den där feber-känslan över mig flera gånger. Även matrutinerna rubbas för mig väldigt mycket. Jag äter knappt något när jag är sjuk eftersom det känns som om jag inte förbränner något. Jag är inte sugen helt enkelt. Och nu känner jag mig aldrig hungrig längre. Det är som om kroppen har gått ner på sparlåga och jag kan klara mig på en banan hela dagen. Konstigt. Imorgon är det ju dock fredag och dags för fredags-mys-mat så då antar jag att aptiten sätter igång igen.

Annars mår jag just nu så himla bra tack vare jobbet! Jag projektleder just nu väldigt roliga projekt och jag känner mig uppskattad ifrån flera håll. Jag är så himla glad att jag sökte ett jobb som föreläsare med utgångspunkt i Stockholm för tre år sedan nu. Innan jag kom hit så var jag väldigt osäker på vad jag ville jobba med och vad som var min grej. Jag visste att jag var bra på något, men jag kunde liksom inte sätta fingret på vad det var. Jag tror att låste mig så mycket vid vad jag ville jobba med, istället för att ställa mig frågan hur jag vill jobba. Så där som när man väljer kurser och program till universitet och högskolor. Jag hade liksom inget bra svar på det. Jag ville ju jobba med allt. Och lära mig allt!

Idag är jag en helt annan tjej som har vuxit något enormt. Jag är väldigt stolt över att jag gav mig själv chansen att komma på vad jag ville göra i livet. Och det gjorde jag genom att bli egen företagare. Ingen kurs eller något jobb som helst i världen skulle ha hjälpt mig att utvecklas så mycket som jag gjort under de här två åren. Jag har jobbat med uppdrag och människor som jag både har svurit över och älskat över allt annat och det känns som om jag har jobbat med allt ifrån himmel till jord, vilket har lärt mig en hel del.

Jag känner fortfarande idag att jag har svårt att välja ett ämne som jag vill jobba med. Och det sköna är jag inte behöver det. Det jag har kommit fram till är att jag fullkomligt älskar att projektleda!! Det spelar ingen roll om jag ska ta fram en reklamkampanj, bygga en park, vara manager för ett band eller arrangera en tävling. Ge mig ramar och ett mål så fixar jag vad som helst! Jag älskar att strukturera, vara kreativ, locka fram det bästa ur människorna omkring mig och att nå mina mål. Det är ju det jag vill göra och det jag är bra på.

Hur som helst, dags att visa upp ett kort till va? Häromdagen skickade jag ett kort till min härliga vän som har haft det lite tungt på sistone med en morfar som gått bort. Ett kort är en väldigt liten gåva, men det är också fyllt med massor av omtanke!

Det här mönsterpappret är så underbart att jag lät det ta fokus på kortet. Jag fick äntligen använda mina nya blomstansar och stansade ut blommor och klippte ut en fjäril ifrån samma mönsterpapper.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar