Vårt bröllop ur mina ögon, Del 5 - Vigsel

Som jag skrivit tidigare så bestämde vi ganska tidigt att vår vigsel skulle vara kyrklig och ske utomhus vid vatten. Annars hade vi nog inte så mycket förväntningar på själva vigselakten. Vi hade ingen koll på hur mycket som var fritt och hur mycket man fick vara med och välja själv och vi kände ingen präst som vi visste att vi ville ha. Vi blev tilldelade en präst i maj och med en godkänd hindersprövning i handen träffades vi på vigselplatsen i juni där vi tillsammans gick igenom vigseln. Det mesta av programmet var ”enligt traditionell vigselsed” medan man fick välja helt själv ordning på sånger, psalmer och dikt. Det kändes märkligt och spännande på samma gång att sitta där med vår präst på platsen vi skulle gifta oss och prata om bröllopet. Vi fick också välja om vi ville avge våra löften under vigselakten helt själva eller om vi ville läsa efter honom. Vi valde det senare då det kändes som om det skulle vara tillräckligt mycket nervositet i luften den dagen.

På väg fram mot prästen

Vi hade hyrt in en jätteduktig stråktrio som spelade under vigseln. De spelade vår ingångsmarsch (Brudmarsch – F.Mendelssohn), våra psalmer (I denna ljuva sommartid och En vänlig grönskas rika dräkt) och vår utgångsmarsch (Viva la vida – Coldplay) och de gjorde det jättebra! Vår tanke med dem var att ha en pampig introlåt (jag får alltid gåshud när jag hör just den), somriga psalmer som alla hört förut och en härligt glad utgångslåt. Eftersom vi hade hyrt in musikerna själva så var vi också fria att välja de låtar vi ville ha. Ska man vara i kyrkan kan det vara bra att kolla med kantorn om man har specifika önskemål.

Vårt duktiga stråktrio

Det som kändes viktigast under vigseln var solosångerna. Mina vänner som gift sig har i princip alla sagt att de starkaste minnena under vigseln är ifrån solosångerna. Vi valde mellan att hyra in någon duktig musiker eller att fråga någon som stod oss nära och för oss blev valet lätt. En av mina närmsta vänner hade berättat att hon och hennes syster ofta sjunger ihop på bröllop och dop, så även om vi aldrig hört dem sjunga så valde vi att fråga dem. Vi ville hellre ha någon som känner oss och som kan sjunga låtarna rakt till oss, än någon som bara har en dag på jobbet. Vi hade tur och de sa ja! Vi valde att ha ”The day after tomorrow – Saybia” som är en relativt okänd låt men som vi lyssnade väldigt mycket på tiden vi träffades och ”För kärlekens skull – T. Gärdestad” som vi hade tagit rader ifrån redan i inbjudningskorten. Vi båda älskade två våra solosånger och solisterna kunde inte ha framfört dem bättre! Mina och många andras tårar rullade när de sjöng och deras tvåstämmiga sång bland det vackraste jag någonsin hört.

 Våra underbara solister

Vigselprogrammet utformades på samma tema som inbjudningskortet i stilren design och i ljusa färger. Vi skrev ner programmet och psalmerna så att gästerna enkelt kunde följa med. Tärnorna och marskalken delade också ut små påsar tillsammans med vigselprogrammet fyllda med puffade solroskärnor till gästerna som fungerade som ris. Eftersom okokt ris inte är bra för små fågelmagar så blev vi rekommenderade att köpa solroskärnor eftersom vi var utomhus. På påsarna satte vi fast tags med texten ”Lyckoönskning till brudparet”.

Våra vigselprogram

Våra rispåsar som delades ut tillsammans med programmen

Valet av brudfölje kändes ganska enkelt för oss båda. Jag står min familj väldigt nära och jag kände att jag ville ha dem nära mig under hela dagen. Därför blev mina två yngre systrar tärnor. Visst är det viktigt att ha någon med sig längst fram under vigselakten, men man ska inte heller underskatta allt mysigt man gör ihop fram till själva bröllopsdagen. De följde med mig och provade klänning, vi valde ut deras klänningar de var med och valde vigselplats och festlokal och vi har många, många timmar av planerande bakom oss. Självklart blir man mer engagerad och det är roligare att vara en del av planeringen när man bli tillfrågad att vara en del av brudföljet. På samma tema frågade även Robban sin storebror om han ville vara marskalk. Han ville ha någon när sig i sina förberedelser under dagen och som kunde lugna honom när han blev nervös.

Mina fina tärnor

Vi hade in i det sista 3 olika alternativ på vigselplatser i parken. Förstahandsvalet var nere vid vattnet, men eftersom det fanns risk för att det skulle blåsa för mycket hade vi även valt ut en lummigare plats i parken där man inte skulle känna av det lika mycket. Sista alternativet var att gifta oss på baksidan av festlokalen där alla fick plats under tak och visst skulle det funka, men det skulle inte kännas lika kul. Eftersom vi hade valt en utomhus vigsel så intalade vi oss att vädret inte skulle få förstöra vår dag, hur dåligt det än blev men det är klart att det kändes som om det spelade roll. Vi gifte oss i en period där det verkade vara svårt att ge väderprognoser och det var ofta fel och ändrades varje dag. Vi klistrade oss fast vid den första 10-dygnsprognosen där de utlovade 25°C och sol, men sex dagar senare stod det 14 °C och regn. Nu hade vi turen att den 24 juli blev den sista riktiga sommardagen i Värmland nu i sommar. På morgonen efter spöregnade det och det vädret fortsatte i flera veckor. Väljer man att gifta sig utomhus behöver man ha en extra plan, framförallt för ens egen skull, om vädergudarna skulle vara emot en.

Under vigselakten

Det blev mer jobb med själva utsmyckningen av vigselplatsen än det var tänkt. Vi lyckades få tag på bänkar och sittplatser i parken, men efter det var det ju bara en gräsplätt vid vattnet. Vi ville få platsen att kännas utsmyckad och markerad, men inte för mycket så att den fina omgivningen skulle hamna i skymundan. Jag hittade fina ampelhållare på ClasOhlson som vi köpte och satte vaser med blommor i längs gången. Vi plockade även blommor och satte på prästbordet i samma färger som de i gångarna. Vi hade även tänkt spänna upp ett tält över oss och smycka med tyger, men det visade sig att det blåste för mycket för att få upp det. Vi hade också köpt flera tält som både skulle kunna täcka oss och gästerna om det skulle börja regna eller bli för varmt. Nu behövde vi inte använda dem så vi kunde lämna tillbaka dem till affären eftersom vi inte packat upp dem ur förpackningarna.

 Våra amplar i gången

Visst kan man planera varje detalj hur mycket som helst och man kan matcha färger och kläder med varandra till förbannelse, men jag tror att det viktigaste för att få en lycklig upplevelse av vigseln är ens egen inställning. När man väl står där framme kan man inte göra något annat än att njuta och följa med. Kanske regnet öser ner. Vad gör väl det? Eller så är inte prästen i tid. Så var det i vårt fall. När vi kom till vigselplatsen så fanns det ingen präst där. Antingen kan man skratta eller gråta. Det är bara upp till en själv. Vår präst kom 10 minuter sent och då började han byta om. När vi väl stod där framme under vigsel struntade han totalt i vigselprogrammet och hoppade över allt vi hade kommit fram till innan. Inga solosånger och ingen diktuppläsning. Han körde bara på. Återigen har man ett val – bryt ihop eller följ med. Vår präst var under all kritik och han förstörde en liten del av min egen upplevelse av vår vigsel. Men vi blev gifta ändå och jag har ändå många underbara minnen från bröllopet. Under vigseln blev verkligen solosångerna tillsammans med känslan av att blicka ut över alla nära och kära höjdpunkten för mig. Sångerna blev sjungna direkt till oss, från två hjärtan till våra två. Och det kändes. Så det är egentligen så lätt och samtidigt så svårt. Att släppa kontrollen och ställa in sig på att man är redo, oavsett vad som händer. Men när man väl står där gäller det att kunna ta in allt och att våga titta in i alla gästers ögon för att känna deras kärlek.

Nyvigda 

Efter vigseln tog vår marskalk till orda, vi fick pussas och sedan regnade det solrosfrön och lyckönskningar över oss. Sedan blev det kram-kalas deluxe. Oj, vad det kramades och gräts och vad skönt det var att få säga till alla vad glada vi var att de var där och delade vår dag tillsammans med oss. Sedan drog vi iväg med vår cab på egna äventyr…

Lyckönskningar från gästerna